Till navigation Till innehåll
Bild för - Dragspel_16x9_gron.jpgBild för - Dragspel_16x9_gron.jpgBild för - Dragspel_16x9_gron.jpg

Piteås nyckel till den konstnärliga processen

I Piteå jobbar förskolorna med musik och rörelse. När musikerna besöker förskolorna är upprepning och igenkännande centrala delar i den konstnärliga processen. Efter några veckor med musik och rörelse bygger förskolepersonalen in musiken och dansen i den löpande verksamheten.

– Jag är ingen vän av tomtebloss. Små barn gillar upprepning. Det gäller att våga vila i upprepningen, att se vikten av repetition och uppbyggnad och den trygghet det ger barnen. Det är ett sätt att komma vidare i den konstnärliga processen, säger Kristina Enqvist, rektor i Piteå.

När musikerna besöker förskolebarnen i Piteå börjar de med en föreställning. Men sedan är det fokus på eget skapande med barnen en gång i veckan. De har med sig en väska med instrument som barnen får spela på. Varje träff börjar och slutar med samma sång och rörelser. Igenkänningsfaktorn är hög. Mellan träffarna leker barnen aktiviteterna, några låtsas vara musiker, andra barn får vara publik. Det gör att skapandeprocessen fortgår under hela perioden.

Kristina Enqvist menar att professionella musiker är bra men lika viktigt är att musikerna fungerar med barnen:

– Man måste veta hur barn fungerar, det är en stor konst. Barn är receptiva och nyfikna men gillar de inte vad de ser visar de det direkt och kan stänga av.

Därför är det ett bra betyg för musikerna i Piteå, att barnen inte bara är medskapande när musikerna är på plats, utan att de fortsätter själva när musiken tystnat och musikerna lämnat förskolan.

– Barnen längtar efter nästa tillfälle då musikerna kommer på besök, säger Kristina och berättar att flera barn som anses blyga efter en stunds tvekan är med i sången och rörelserna. Under flera veckor har de fått träffa musikerna.

– De känner igen det de ser och vet vad som kommer hända. De får tid att tänka efter, fundera i sin egen takt och till slut våga. Och ju mer de släpper loss ju fler nya moment för musikerna in i musiken och stegen. Och den konstnärliga processen är igång, säger Kristina.

Vikten av upprepning och igenkänning gäller inte bara blyga barn. Det kan vara barn som inte kan språket än men som hittar ett annat sätt att kommunicera.

För vuxna är det inte ovanligt att just sång och dans kan upplevas som utelämnande och kopplat till prestation. Just därför är det viktigt att små barn får sjunga och dansa tidigt, menar Kristina. I Piteå finns Danskraft, en satsning för äldre barn. Dit går man för att dansa utan att prestera. I lokalen finns inga speglar och man får ha på sig vilka kläder man vill.

– Kroppsfixeringen är en bov i sammanhanget, säger Kristina. Men i Danskraft är all prestation borta. Där kan man komma i sin hoodie och vara sig själv. Inga speglar och aldrig något uppträdande för publik.

Varför är den konstnärliga processen viktig?

– Kultur är inget man strösslar över en tårta, kultur är inget lallande. Det är kultur som bygger samhället. I den konstnärliga processen är det egna skapandet grundbulten. Alla barn måste få prova för att hitta sitt eget uttryck. Man måste känna att man duger och att det man uttrycker med sin kropp duger.

Du anser också att processen pågår inne i barnen?

– Ja, det är en pågående process där barnen måste få tid att tänka efter. Man kan ligga hemma på sängen och fundera: Jag tog det eller det steget i den rörelsen. Vad händer om jag nästa gång tar ett annat steg? Det handlar hela tiden om upprepning.

När musikerna i Piteå är klara lämnar de kvar sångerna, lekarna, sagorna och koreografin. Pedagogerna fortsätter arbetet. De lägger in låtarna och lekarna i till exempel olika teman förskolan jobbar med. På så vis förlänger och fördjupar man processen.

Kristinas bästa tips för en lyckad process

  • Våga upprepa och vila i processen
  • Undvik enstaka tomtebloss
  • Ta hand om leklusten