Till navigation Till innehåll
Bild för -  Kerstin Nordenstam.jpgBild för -  Kerstin Nordenstam.jpgBild för -  Kerstin Nordenstam.jpg

Ljudkonstnär Jan Carleklev. Foto: Kerstin Nordenstam.

Vaggeryd synliggör ljudkonsten

Hur ser ljud ut? Går det att känna på ljud? I Vaggeryd jobbade man under ett år med ljudkonst i både förskolan och grundskolan.

– Kulturaktörer tänker annorlunda. De ser möjligheterna och får barnen att gå utanför ramarna. Barnen får möjlighet att tänka kreativt, inte bara lära sig det som står i facit längst bak i boken, säger Kerstin Nordenstam, pedagog på det kreativa återanvändningscentret ReMida i Vaggeryd.

Jo då, ljud går mycket väl att både se och känna på. Kerstin berättar att Vaggeryd tog in ljudkonstnären Jan Carleklev som träffade barn i förskolan och grundskolan under ett år.

Barnen hällde sand på en papptallrik och ställde den på en högtalare och när musiken strömmade ur högtalaren började sanden göra mönster. Och när ljudfrekvensen ändrades också mönstret i sanden. På ett liknande sätt synliggjorde man också ljudet genom att stoppa ner en stämgaffel i ett glas med färg. Kerstin berättar att en stämgaffels vågrörelser inte syns med blotta ögat men sänker man ner den i ett glas med vatten eller färg börjar det stänka.

– Jan la ut notpapper runt glaset och färgen stänkte på pappret, säger Kerstin och berättar att därmed fanns också ett stycke musik att spela.

– Sådana här saker blir lättare att förstå om man varit i det med hela kroppen, säger Kerstin och menar att när barnen kommer högre upp i skolan och till exempel läser fysik förstår de hur ljudvågor fortplantas.

På samma sätt plockade ljudkonstnären Jan Carleklev isär pianot och plötsligt blev det tydligt att det inte är tangenterna som skapar musiken utan strängarna i pianot. Man kan till exempel spela på strängarna med händerna. Kortare strängar ger andra ljud än långa. Och stoppar man ner industrispill från återanvändningscentret i pianot skapas helt nya ljud. Och strängarna i pianot är inte helt olika stämbanden i halsen som ju ger både tal och sång.

Vaggeryd kombinerar kultur med natur. Kommunens skolor och förskolor jobbar med temat Hållbar framtid tillsammans med återanvändningscentret ReMida. Barnen har gått ljudpromenader i skogen, utrustade med kontaktmikrofoner. Vem är det som knaprar i den gamla eken? Är det en larv? Tillsammans med ljudkonstnären klippte man ihop alltsammans, la på ekon och experimenterade med effekter.

Ljudpromenaderna har varit ett sätt att dokumentera och lyfta barnens undersökande av sin omvärld. På så sätt skapas olika ljudvärldar som sedan läggs in i en videofilm. Det kan vara platser i skogen som blir ljudminnen och berättelser, till exempel surrande insekter eller prasslande löv. Ett sätt att reflektera över barnens arbete och fördjupa processen.

Varför är fördjupning viktig?

– Det skapar en förståelse. Till exempel att ljud är rörelse. Det kommer hit en kulturaktör med ett nytt sätt att tänka och med ett nyskapande vi pedagoger inte är vana vid. Det skapar både förståelse och nyfikenhet hos barnen. Det är viktigt att det uppstår en relation mellan barnen och kulturaktören. Barnen vet att snart kommer Ljudjanne igen. Man måste komma bort ifrån det där med att det bara blir ett enda tillfälle. Kulturaktörerna bjuder på det oväntade. De gör det obekanta bekant. Till exempel ställde Jan ut en tramporgel i skogen. Flera av eleverna hade aldrig sett en tramporgel. Går den att spela på? Det finns ju ingen sladd?

Kerstins bästa tips för lyckad fördjupning

  • Låt projekten haka i det som redan pågår, till exempel ett tema.
  • Arbeta i längre projekt så barnen skapar relationer till kulturaktörerna.
  • Se saker från ett nytt perspektiv (till exempel genom ljud). Det är ett sätt att ge barnen ett nytt språk.