Till navigation Till innehåll
Barn som dansar.Barn som dansar.Barn som dansar.

Elever i Arvidsjaur möter den samiska kulturen. Foto: Fernando Illezca.

Planerade projekt läsåret 21/22

I genomsnitt söker huvudmännen pengar för att genomföra projekt inom 6 olika kulturformer av de 12 möjliga som anges i ansökan.

Tabellen visar andel planerade kulturformer i ansökningarna.

Litteraturen toppar

Litteratur, berättande och skrivande är det område där flest projekt planeras. Vanligt är författarbesök med skrivarverkstad som beskrivs som en fördjupande del av ett läsfrämjande arbete där eleverna får möta och skapa tillsammans med en författare, poet eller dramatiker

Helleborusskolan i Täby, en friskola som vänder sig till elever med olika typer av funktionsvariationer, planerar författarbesök för att tillsammans med eleverna skapa olika typer av kortare texter. Projektet ”I mitt huvud” speglar att det finns viktiga saker och tankar, värda att släppas ut om man vet hur man gör och har rätt verktyg för att just släppa fram det som finns därinne. Genom skrivandet får eleverna nycklar till att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter i ord.

Teater och konst är uppskattat

Workshop inom teater är en vanligt förekommande kulturform i årets ansökningar, likaså är det ett stort intresse skapande inom bild, konst och form.

I Tierps kommun planeras ett samarbete med Uppsala Stadsteater kring konceptet "Tänka utanför lådan". Ett projekt om kreativitet med teaterns olika delar som verktyg. Elever i åk 3 undersöker tillsammans med teaterpedagogerna hur en teaterpjäs skapas med syftet att uppmuntra elevernas estetiska och kreativa tänkande. Eleverna får arbeta kring sagan om Rödluvan och skapa en egen teaterversion med inslag av dramaturgi, kostym och scenografi.

I Kiruna planerar kommunen projektet ”Känslor i betong” där eleverna i en konstnärlig process får fundera och diskutera om vad känslor är och kan betyda, från skiss till färdigt verk. Varje elev får i lera skapa sin egen bild av den känsla som de skissat fram, vilka blir formen för de betongstenar eller "barnens runstenar" som planeras placeras på skolgården. Betongstenarna kommer att klara av väder och vind och tåla att klängas på av elever under flera år framåt

Kreativa arkitekturprojekt med tvärkonstnärliga upplägg

Arkitektur är den kulturform som minst andel huvudmän planerar projekt inom men är det konstområde där ansökningarna visar på spännande tvärkonstnärliga upplägg.

Arvika kommun planerar ett arkitekturprojekt i samarbete med Värmlands museum med målet att eleverna ska få syn på sin närmiljö med nya ögon. Eleverna letar upp en byggnadsdetalj, fotografera och återskapar den utifrån valfri metod och material. Genom att förstå att husen och staden är formade av människor och att det går att göra på olika sätt, lär de sig att staden är deras att ta del av, att påverkas av och att påverka.

I Helsingborg planeras för att elever på en skola ska arbeta med konstformerna arkitektur och dans. Elevernas egen uppfattning av sin hemmiljö ligger till grund för en koreografi och innehåll i det som ska bli en dansföreställning. Tillsammans med koreograf och dansare får eleverna i ett konstnärligt undersökande arbete utforska platsernas arkitektur och specifika energi och tillsammans skapar eleverna dans i det offentliga rummet och förmedlar en känsla för sitt närområde.

Förarbete och efterarbete för skolans pedagoger

En nyhet inför läsåret 21/22 är att huvudmän kan söka bidrag för både för- och efterarbete med skolans pedagoger och den professionella kulturaktören, som en del av ett Skapande skola-projekt.

Edsele friskola i Sollefteå har tagit tillvara på denna möjlighet och planerar ett projekt med Nordiska kammarorkesterns blåsensemble. Ensemblen gästar skolan och tillsammans med deltagare i konstnärsgruppen ”Kulturbärarna”. Eleverna får ta del av musik, ljusmåleri samt en serie konstnärsledda workshops med eget skapande. I samband med detta planerar för en konstnärsledd föreläsning och workshop om, i och genom estetiska läroprocesser för skolans pedagoger, för att stärka kunskapen och förståelsen för hur estetiska läroprocesser kan användas i skolans alla ämnen.

Lärdomar av pandemin

De digitala projekten är fler i år. Till exempel filmskapande med filmpedagoger och skrivarverkstäder med författare via länk. Flera kulturaktörer har ställt om till digital verksamhet eller till en kombination av fysiska möten och fördjupningar där elevernas egna skapande sker digitalt.  

I Trelleborg planeras det till exempel för ett låtskrivarprojekt där det första mötet och skapandet tillsammans med kulturaktörerna sker digitalt. Därefter genomförs en workshop på plats och eleverna får uppleva hur enkelt och kul det är att skriva egen text och musik.

I flera av ansökningarna beskriver man behovet av att genomföra projekten och elevernas egna skapande i mindre grupper, vilket även blir en ökad kostnad i projektens budget vad gäller kulturaktörens tidsåtgång. Många projekt är planerade för att kunna genomföras utomhus vid behov och man uppger att skolorna har en plan B för projektens genomförande vad gäller flexibla tidsplaner och att mötet med kulturaktören kan ske digitalt med bibehållen kvalitet. Pandemin och det digitala språnget som både kulturaktörer och skolorna har tagit medför att kulturaktörer kan nå fler skolor, oavsett geografiska avstånd och att eleverna kan ta del av en ökad bredd av uttryck och konstformer.

Laddar...