Till navigation Till innehåll
Foto: Susanne KronholmFoto: Susanne KronholmFoto: Susanne Kronholm

Foto: Susanne Kronholm

Krönika: Estetisk kompetens avgörande för ett starkare samhälle

Samhällets utveckling kräver en höjning av den estetiska kompetensen, bland annat genom att kulturskolan når ut bredare, skriver Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.

Ingen varelse eller maskin är bättre på att vara människa än människan själv. Detta kan vara trösterikt att tänka på när så mycket digitaliseras, robotiseras och präglas av artificiell intelligens. Det är ingen tvekan om att maskinerna kognitivt kommer att utklassa oss på de flesta områden och att utvecklingen sker i ett tempo som gör tillvaron osäker och mer svårgripbar för var dag. I denna vår maskinmättade tid måste vi bättre ta till vara på potentialen i att vara människa, och utbildningsinstitutioner har anledning att mer än någonsin tänka på sitt ursprungsuppdrag: att kultivera och öka människors drag av mänsklighet.

I Sverige har vi en stolt historia av ingenjörsvetenskap: skiftnycklar, kullager och telefonväxlar. Vårt land präglas av tydliga krav på mätbarhet och uppfattningen om att mätning och vägning leder till rättvisa är nationella övertygelser. Naturvetenskap och matematik står högt i kurs i skolan, prestationer måste vara mätbara, och estetiska ämnen tillskrivs inte så stor vikt.

Det går att tala om två olika typer av kunskapsbildning: en logisk-vetenskaplig och en estetisk. Den logisk-vetenskapliga kunskapsbildningen sker genom sådant som forskning kan producera: systematisk, faktabaserad kunskap som är överförbar till andra genom text eller grafiska representationer. Den estetiska kunskapsbildningen är en kunskapsform som tar vägen via våra känslor och talar till våra sinnen. Filosofen Martha Nussbaum beskrev våra känslor som ett slags tidiga tankar, som delar av vårt förnuft, och Alexander Gottleib Baumgarten hävdade två århundraden tidigare att känslor är grunden för vårt förnuft.

Även kommunikation kan vara logisk-vetenskaplig eller estetisk. Den estetiska kommunikationen handlar om utformning och kan ge liv och näring till det logisk-vetenskapliga. Den syftar till att framkalla känsloreaktioner. Ett bra exempel på hur de här två formerna samverkar står att finna i första versen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten”:

Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma, alla sova i enslig gård, djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken, endast tomten är vaken

Dikten kan delas upp i två komponenter. Den ena har att göra med vad som sker i dikten. Här kan vi utröna att det är kallt, att det har snöat och att alla sover förutom tomten. Det är den logisk-vetenskapliga sidan. Men i och med diktens utformning – själva versfoten och rytmen–frammanas en bild av mystik, existentiella grubblerier och ett slags nordisk folksjäl kopplad till julen och dess aktiviteter. Den estetiska sidan förstärker innehållet och skapar en ogripbar känsla bortom orden.

I ingenjörslandet Sverige har vi traditionellt brytt oss mindre om det estetiska och mer om det logisk-vetenskapliga. Men idag har ekonomin och samhället som helhet estetiserats. Det finns nästan ingen produkt eller tjänst som säljs utan att kommunicera till våra sinnen. Det företag eller den organisation som inte överväger hur de kommunicerar till våra sinnen står inför en prövning. Symboler, varumärken, rykten och uppfattningar blir allt viktigare tillgångar. I kölvattnet av den utvecklingen blir lyhördhet, kreativitet och inkänning allt viktigare kompetenser.

Den artificiella intelligensen och maskinerna kommer successivt att övertrumfa många mänskliga kognitiva förmågor. Men att vara fullt ut mänskliga kommer maskinerna inte att bli. Kombinationen av de vackra och mindre vackra sidorna av de mänskliga egenheterna går inte att kopiera och översätta till maskinella kvaliteter. Människans förmåga att vara nyfiken, lynnig, känslosam, irrationell, analytisk, kreativ, beräknande och kritisk – samtidigt, är nyckeln till framtida utveckling. Det är genom att träna och förädla vissa av dessa förmågor, och medvetandegöra och förhålla sig till andra, som vi lägger grunden för det samhälle vi vill forma. Den logiska (!) konsekvensen av samhällets utveckling är att vi måste höja befolkningens kunskapsnivå, och i det ingår att höja den estetiska kompetensen. Om de konstnärliga ämnena ges mer utrymme i skolan, om kulturskolan når ut bredare, och om vi erkänner kulturutövningens viktiga roll för förståelsen av omvärlden, så tar vi ett steg mot ett starkare samhälle – och en mer konkurrenskraftig ekonomi.

Lars Strannegård
 
----------------------------------
  
Krönikor från Kulturskolecentrum belyser kultur för barn och unga ur olika perspektiv. I eller utanför kulturskolan och oavsett konstområde – ibland scenkonst, ibland slöjd, ibland spelkultur. Innehåll och åsikter är krönikörernas och behöver inte stämma överens med Kulturrådets hållning.

+ + +