Till navigation Till innehåll
Porträttfotografi av en medelålders kvinna. I bakgrunden bokhyllor med böcker.Porträttfotografi av en medelålders kvinna. I bakgrunden bokhyllor med böcker.Porträttfotografi av en medelålders kvinna. I bakgrunden bokhyllor med böcker.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin. Foto: Susanne Kronholm.

Betydelsen av läsning går inte att överskatta

Även om hösten inleddes med en rapport från Statens medieråd om att barns och ungas läsning slutat att minska så har vi alla anledning att oroa oss. De stora ord vi tar till om läsningens betydelse för upprätthållandet av demokratin har kanske aldrig varit skarpare belysta än nu, nu, nu …

Förmågan att navigera i en värld där desinformationskampanjer utmanar våra demokratiska institutioner, superkraften AI ännu inte är reglerad samt att skillnaderna mellan barns och ungas uppväxtvillkor, skolgång och därigenom läsning, förstärker flera andra utmaningar.

Listan av utmaningar kan alltid göras lång men vi behöver lyfta blicken. Enligt de nationella målen för litteratur och läsfrämjande ska alla i Sverige, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. För att klara det behöver vi stå i bredd, engagera alla i demokratins överlevnad – och läsning och bildning är en oslagbar metod. A sense or urgency.

Som statlig kulturmyndighet ska vi enligt vår instruktion bidra genom att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande insatser av nationellt strategiskt intresse. Då skolan självklart är den viktigaste platsen för det läsfrämjande arbetet behöver vi som kulturmyndighet förstå och förhålla oss till skolans förutsättningar för läsfrämjande för att kunna rikta våra resurser och verktyg åt håll som både samspelar med skolan men också möjliggör för mötet med litteratur och läsfrämjande insatser utanför skolan. Det som får bygga på lust och fri vilja. Författare, bibliotek, föreningar, folkbildning och högre utbildning, mediehus, boklådor och förlag är alla helt avgörande för att det ska finnas läsare.

Min förhoppning är att fler än de direkta aktörerna ska känna samma känsla av allvar, av brådska. I ett samhälle som av många upplevs som att det dras isär behöver det meningsskapande som läsandet och litteraturen kan stå för få tränga in på andra arenor. Stå i bredd.

För att påminnas om att vi kan få en ljusare framtid, språkets makt och möjlighet lyssnar jag på de ungas egna röster i podden Skriv om oss! Det är en podd som Sveriges läsambassadör Nioosha Shams gör tillsammans med Ungdomsrådet som består av gymnasieungdomar från Stockholm och Södertälje. Om vi som sitter på resurser och beslutsmandat lyssnar på vad unga faktiskt säger finns många av svaren för att öka läsningen där. Att få vara den en är, att få vara nyfiken i trygga rum, att låta läsning både spegla och öppna fönster.

Läslovet är precis slut för det här året. Regeringen har i sin budgetproposition kraftsamlat för att öka resurserna för barns och ungas läsning. Vi har ett unikt tillfälle att vidga stegbredden med satsningarna som ska göras inom skolan med ökad kunskap, ökad nyfikenhet och att vi lyssnar på de ungas röster. Du är viktig i det kommande arbetet. Vad kan du bidra med?

Kajsa Ravin
Generaldirektör Kulturrådet

Läs mer 

Podden Skriv om oss! med läsambassadören

Läsambassadören i Kulturnyheterna special: Läs då för fan!

Träff för läsfrämjande – Ung läsning

 

Laddar...