Till navigation Till innehåll

Webbinarium: Inköpsstödet till folk- och skolbibliotek

Här kan du ta del av inspelningen, presentationen, frågorna och svaren från webbinariet som sändes den 12 mars om inköpsstödet till folk- och skolbibliotek.

Inspelning och presentation 

Se den textade inspelningen av webbinariet på vår YouTube-kanal

Power point-presentation Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek

Ta del av kunskapsöversikten och översynen av inköpsstödet som presenterades under webbinariet

Läs och ladda ner kunskapsöversikten

I vårt frågeforum kan du alltid ställa frågor och få svar om våra bidrag.

Kulturrådets frågeforum

Frågor och svar

Nedan svarar vi på de frågor som ställdes under, eller skickades till oss inför, webbinariet:

Kan man söka för licens för Bibblix, Ugglo/Polyglutt eller andra digitala lästjänster?

Ja, e-tjänster som innebär att man tillhandahåller medier åt kommunens medborgare (och inom förskola/skola) kan man använda stödet till.

Ni som sökande kommun fördelar medlen mellan folk- och skolbiblioteken. Ni avgör vilka medier som ni köper in till er kommun, men det ska vara medier för barn och unga eller medier för vuxna om barns och ungas läsintresse.

”Med medier avses i denna förordning böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaser, licenser och liknande produkter som ett bibliotek införskaffar huvudsakligen i syfte att tillhandahålla sina besökare. Med medieanslag avses anslag för inköp av medier.”
SFS 2018:66, 7§

När vi anger medieanslag för skolan, vad ska det inbegripa förutom biblioteksanslag? Abonnemang på databaser som tex Inläsningstjänst och Polyglutt, läromedel m.m.

Ja, abonnemang, licenser, databaser kan räknas in i medieanslaget. Läromedel kan ej räknas in. Medier = ”böcker, tidningar, tidskrifter, AV-medier, databaser, licenser och liknande produkter som ett bibliotek införskaffar huvudsakligen i syfte att tillhandahålla sina besökare/elever. Abonnemang på databaser, licenser ex på Bibblix, Ugglo/Polyglutt kan ingå, och annat enligt ovan, men ej läromedel. SFS 2018:66, 7§

Räknas nedläggning av filialer som giltigt skäl att minska medieanslag?

Nedläggning av filialer är inte ett giltigt skäl att minska medieanslag. Det enda giltiga skälet är ett minskat befolkningsunderlag i åldersspannet 0-18 år eller ett minskat elevunderlag. Nedläggning av filialer innebär sannolikt en neddragning av anslaget/utfallet och kan därför vara skäl till avslag/återbetalning.

Vi får använda stödet fram till -22 terminsslutet. Kommer då tiden för att skicka in redovisningen senareläggas?

Du kan använda bidraget under ett läsår, det vill säga under ansökningsåret och påföljande vårtermin. Stödet som söks 2021 kan således användas fram till vårterminens slut 2022. Stödet redovisas tidigare samma vår. Det är anslagets utfall som följs upp i siffror. Och om den läsfrämjande verksamheten bedrivits på det sätt som beskrivits i ansökan. Du beskriver också hur stödet används, men det ska inte redovisas i siffror och kan fortsätta att användas terminen ut.

Det är alltså hela medieanslaget för kommunen (inklusive skolbiblioteken) och inte bara det medieanslag som vänder sig till barn och unga som inte får sänkas?

Kommunens sammanlagda anslag (för ansökan) för medier under ansökningsåret får inte vara lägre än under föregående år. Den summa som avser medier för barn och unga får inte heller minska. Enda skäl för att sänka medieanslaget är minskad befolkning eller minskat elevunderlag. När det totala medieanslaget sammanställs, bör inte tillfälliga satsningar av engångskaraktär tas med.

Fungerar samma lösenord som förra året för att komma in till blanketterna?

Ja, det ska fungera med samma lösenord. Behöver du komma åt ett konto i Onlinetjänsten, har du glömt bort lösenordet eller har tekniska problem kring online-blanketten - kontakta vårt support

Har du inte ett konto så skapar du ett enkelt här: Skapa ett konto i Onlinetjänsten

Vi fick avslag i vår ansökan förra året, finns det information om varför man får avslag på Kulturrådets hemsida och vad finns det för olika anledningar till att man kan få avslag?

På Kulturrådets webbsida med information om stödet finns information om vad som krävs för att få stödet, där finns också en länk till den förordning som styr stödet, SFS 2018:66, 6 § och 7 §. Den främsta anledningen till avslag är att kravet på ett bibehållet anslag, jämfört med föregående år, inte efterlevts. Andra anledningar kan vara avsaknad av biblioteksplan eller att man skickat in en ansökan från ett separat bibliotek (och inte i en ansökan som är gemensam för biblioteken i kommunen).

Finns det några andra bidrag som skolbiblioteken kan ansöka om som rör verksamhetsstöd (ej medier) likt stärkta bibliotek. Kan man ha förhoppningar som stärkta skolbibliotek i framtiden?

Kulturrådet har inte något bidrag som skolbibliotek kan söka för verksamhetsstöd. Vi har inte kännedom om att det skulle vara på väg.

Jag funderar lite på hur fördelningen ser ut. Vi upplever att vi har stort behov men att bidraget är baserat på folkmängd. Finns det fler faktorer än folkmängd?

Andelen barn och unga i åldern 0-18 år är den främsta fördelningsgrunden när vi fördelar stödet. Vi tittar också på den läsfrämjande verksamhet som beskrivs och den samverkan som finns mellan folk- och skolbibliotek. Kommuner med få barn kan dock aldrig få ett mindre bidrag än 30 000 kr.

Vi har samlad budget för alla skolor och en samordnare. Om folkbiblioteket inte tänker söka i år kan skolbiblioteket söka själva ett år och sen samarbeta igen?

I praktiken blir detta mycket svårt, eftersom det anslag ni i så fall söker med (skolbibliotekens samlade budget) sannolikt skulle vara mycket lägre jämfört med året innan (då folkbiblioteken var med). Och en förutsättning för att få stödet är att anslaget inte sänks från ett år till ett annat. Detta är dock ett av de problem vi identifierat och ser över för framtiden.

Kommer den högre budgeten kvarstå kommande år?

Ja, det är en förstärkning om 10 miljoner kronor som gäller tills vidare. Totalt har vi 34 miljoner att fördela årligen från och med 2021.

Svårt att få information om budget från fristående skolor som inte alltid har en budget utan köper in efter behov under året. Hur gör vi då?

För att kunna ingå i ansökan behöver skolor (fristående så väl som kommunala) kunna redovisa sitt medieanslag, delta/vara behjälplig i ansökningsförfarandet och beskriva hur de arbetar läsfrämjande.

Inte en fråga kanske, mer en reflektion. Om man vill synliggöra bidraget för skolbiblioteken bör man kanske också fråga skolor och inte bara bibliotekschef hur arbetet sett ut.

Det är helt sant. När det gäller den enkätundersökning som vi genomförde, och som presenteras i kunskapsöversikten, så valde vi att ställa den till verksamhetschefer för folkbiblioteken eftersom de är ansvariga för kommunens biblioteksplan, där skolbiblioteken ingår. Dessutom är det främst inom folkbiblioteken som kunskapen om inköpsstödet finns. Det var också svårt att hitta en mottagare/roll i kommunerna inom skolsidan som skulle kunna svara på våra frågor. Vi har därför följt upp med telefonintervjuer med skolbibliotekarier samt haft möte med Skolverket, Kungliga Biblioteket samt skolbiblioteksutredningen.

Har ni funderat på strukturer som kan tydliggöra bidraget och dess process tydligare för skolorna?

Vi tror att det är avsaknaden av strukturer inom skolsidan som gör att samordningen av stödet är problematisk inom många kommuner. I de fall det finns skolbibliotekssamordnare fungerar det bättre, här finns en struktur på plats.

Om det kommunala biblioteket höjer mediebudgeten samtidigt som skolorna sänker sin mediebudget. Vad händer då? Är det sammanlagda mediebudgeten som gäller?

Ja, det är den sökande kommunens totala anslag som vi bedömer. Totala anslaget för kommunens medier under ansökningsåret får inte vara lägre än under föregående år. Den summa som avser medier för barn och unga får inte heller minska. Enda skäl för att sänka medieanslaget är minskad befolkning eller minskat elevunderlag.

Det får inte vara den enda budgeten enligt mig/oss på folkbiblioteket. Vi köper alltså in till minst 10 skolor som ansöker till oss med en blankett.

Om vi förstår frågan rätt så har ni på folkbiblioteket, köpt in och fördelat stödet till kommunens skolor (minst 10 st). Om det är en överenskommelse som ni gjort med skolsidan, så är det ok. Skriv gärna under övriga upplysningar att ni har en överenskommelse med skolsidan i kommunen och ert upplägg. Det viktiga är att ni har med kommunens totala anslag i ansökan, dvs både folk- och skolbibliotekens anslag. Ni ska också uppge fördelning folk/skolbibliotek i procent. Om ni som folkbibliotek fördelar/gör arbete åt skolan bör det räknas inom skolsidan.

När ska stödet som vi fick för 2020 redovisas?

Det ska redovisas senast 7 april. Datumet hittar du i beslutsmeddelandet som skickades ut i slutet av november. Blanketten finns i Onlinetjänsten, på ärendet för inköpsstödet 2020. Behöver du komma åt ett konto i Onlinetjänsten, har du glömt bort lösenordet eller har tekniska problem - kontakta vår support.

Beslut om stöd ges ca 10 veckor efter ansökningstiden gått ut. Ser ni att det blir några förseningar i år som det blev 2020?

Förra året var många tvungna att ställa om sina verksamheter just i mars och april, på grund av pandemin, dessutom var många sjuka och det var ont om personal på flera håll. Detta gjorde att vi tog beslutet om att förlänga både redovisnings- och ansökningsperioden. I år planerar vi inte att förlänga dessa perioder, utan de datum som ligger är de som gäller.

När du pratar om kontaktpersoner på skola respektive bibliotek har du/ni någon synpunkt på vilken nivå det bör ligga på?

Kontaktpersonen bör vara en person som har, eller får, mandat att företräda övriga skolbibliotek eller folkbibliotek i kommunen. Om det finns en skolbibliotekssamordnare så är hen en given kontaktperson för skolbiblioteken.

Vi har inte vågat ta med alla skolor i vår ansökan eftersom det var lite rörigt med budgeten på skolbiblioteken. Är det okej att man ansöker och fördelar bidraget mellan de skolor som har en stabil budget och folkbiblioteket.

Ja, om det är instabilt i budget, osäkert kring medieanslag, eller svårigheter att få in uppgifter, så är det ok att ni ansöker och fördelar utifrån de skolor som ger underlag till er gemensamma ansökan genom medieanslag med mera.

Om en kommun måste sänka medieanslaget i år kan man då bli återbetalningsskyldig på föregående års bidrag?

En kommun kan bara bli återbetalningsskyldig om utfallet för ett år blir lägre än vad som angetts i ansökan för samma år. Om en kommun sänker anslaget för det här året kan det betyda att kommunen får avslag på sin ansökan. Svaret på frågan är alltså: nej, men det kan innebära ett avslag för årets ansökan. Vi uppmuntrar dock alla att söka ändå. Vi kollar även upp eventuell minskning av befolkning och elevunderlag som kan innebära att vi godkänner en sänkning av medieanslaget.

Hur ska vi redovisa anslaget om skolbiblioteken har en samlad budget för medier och andra inköp?

Här kan ni skatta hur stor del som är medieinköp av den samlade budgeten.

Om folkbiblioteket inte involverar skolbibliotek i ansökan, vad händer då?

Om detta skulle vara en skillnad mot föregående år blir det i praktiken blir mycket svårt, eftersom det anslag ni i så fall söker med (folkbibliotekens budget) sannolikt skulle vara mycket lägre jämfört med året innan (då skolbiblioteken var med). Och en förutsättning för att få stödet är att anslaget inte sänks från ett år till ett annat. Detta är dock ett av de problem vi identifierat och ser över för framtiden. Om en ansökan inte anger någon budget alls för skolsidan brukar vi kontakta den sökande för att få veta mer om läget i kommunen.

Vilka krav är rimligt att ställa på friskolorna och deras skolbiblioteksverksamhet för att de ska kunna inkluderas i ansökan?

Friskolor har rätt att ta del av bidraget om de redovisar sitt medieanslag, deltar i ansökningsförfarandet och beskriver hur de arbetar läsfrämjande, på samma sätt som övriga bibliotek.

När det gäller kontaktpersoner i ansökan (en för skolan och en för folkbiblioteket), hur funkar det för integrerade bibliotek? Det är ju samma person.

Om det finns flera bibliotek i kommunen, som inte är integrerade, bör det finnas en kontaktperson som representerar respektive biblioteksform, för att det ska fungera smidigt att alla är med i dialogen om ansökan och redovisning. Om det bara finns ett bibliotek, som dessutom är integrerat så finns det inte behov av kontaktpersoner. Då är ju dialogen så att säga inte något problem.

Vi har inte tagit med flera databaslicenser i tidigare år, om vi lägger till dessa licenskostnader i år, kan vi då räkna med höjt bidrag?

Nej, bidraget baseras främst på antalet barn i åldern 0–18 år i en kommun. Det viktigaste är att ni är konsekventa med hur ni räknar er budget, så att anslaget inte fluktuerar i onödan och ni riskerar avslag eller återbetalning på grund av att anslaget ändras (minskar).

Om skolbiblioteken i en kommun inte har någon samordning - ingen kontaktperson, är det då upp till folkbiblioteket att ta kontakt med varje skola? Mycket tidskrävande för oss på folkbiblioteket.

Det är viktigt att alla som har rätt att vara med i ansökan och ta del av medlen har möjlighet till det. Men vi ser också att det är både svårt och krävande för den som samordnar ansökan att få in alla uppgifter, speciellt om det saknas en skolbibliotekssamordnare eller annan kontaktperson för skolan. Från folkbibliotekets sida kan man informera exempelvis kommunens skolchef/verksamhetschef, om att en ansökan kommer att göras. Men att man lämnar åt skolsidan att själva ansvara för att man har kunskap om villkor som gäller och att komma in med de uppgifter som behövs för ansökan och redovisning. Detta är ett problem som vi identifierat och ser över för framtiden.

Folkbiblioteken inom en kommun är ganska samordnade, men jag upplever att skolor i en kommun och skolbibliotek inte alls är samordnade eller är administrerade på samma sätt. Det finns brist på samsyn och inte bara i skolbibliotekfrågan. Skillnader kan vara stora mellan skolorna i en kommun även om alla är kommunala. Är det något ni sett i er översyn.

Ja, detta är något vi sett och som innebär problem i många kommuner när det gäller att samordna en ansökan och redovisning för inköpsstödet. Vi ser över detta problem och hoppas komma med förändringar som gör det lättare att söka stödet i framtiden. Vi ser dock många fördelar med att hålla ihop stödet, för folk- och skolbibliotek.

Omfattar bidraget även förskolor? Måste förskolor satsa också egna pengar eller räcker det om budget ryms inom folkbibliotekets anslag?

Nej, enligt förordningen är det här ett stöd till folk- och skolbibliotek. Men i ansökan redovisar folkbiblioteken sin läsfrämjande verksamhet gentemot förskolorna. Stödet kan användas till förmån för medier i samarbeten med förskolor om folkbiblioteket väljer det.

Om kommunens skolbibliotek inte är aktiva utan mest består av bokrum utan personal eller statistikföring, kan man då utesluta dem ur ansökan och ändå få bidrag eller får man avslag då direkt?

Stödet är till för befintliga bibliotek som kan redovisa ett medieanslag. Vi har däremot i dagsläget inte någon definition på hur ett skolbibliotek ska se ut eller om det ska ha en viss bemanning. Vilka bibliotek som ska ingå i en ansökan och hur medlen ska fördelas är beslut som vi överlåter åt varje kommun. Men vi anser att de beslut som tas bör föregås av en dialog mellan de bibliotek som har rätt att ta del av stödet. För att en dialog och samverkan ska fungera smidigt inom en kommun framhåller vi betydelsen av en kontaktperson från folk- respektive skolbibliotekssidan.

Skickas det ut på mail när redovisningen ska in eller gör vi det via hemsidan.

Du hittar redovisningsblanketten om du loggar in på ärendet i onlinetjänsten. Datumet för sista redovisningsdag står i beslutet för bidraget, som mejlades ut i november. För 2021 är det 7 april som gäller.

Hej, jag arbetar som bibliotekarie på en gymnasieskola där de flesta elever har sin bostadsort i en annan kommun. Har det någon betydelse?

Nej, det har ingen betydelse.

Om skolbiblioteken inte vill eller kan ange sitt medieanslag, kan folkbiblioteket ansöka i alla fall?

Ja, då kan folkbiblioteket söka ändå. Det är då viktigt att beskriva i ansökan att skolbiblioteken deltagit i en dialog kring ansökan. Vi ser gärna att skolsidan på något sätt ändå får del av medlen, exempelvis genom läsfrämjande samarbeten.

Om ett skolbibliotek ansöker ensamt, kan inte kommunens mediebudget som helhet redovisas ändå? Eller är det bara ansökande biblioteks budgetar som räknas med?

Vi godkänner endast en ansökan per kommun, därför behöver folk- och skolbibliotek samordna sina uppgifter om anslag, utfall och läsfrämjande arbete.

Inte en fråga, men kanske en kommentar till att man får använda anslaget hela läsåret. Eftersom kommunens budget sträcker sig över ett kalenderår är nog praxis i många kommuner att bidraget ska användas under hösterminen, innan årskiftet. Annars måste pengarna bokas upp och flyttas över till kommande år, administration som många vill undvika och som är svårt då många är inblandade.

Från Kulturrådets sida är det inte något problem att kommunen använder stödet över årsskiftet. En del kommuner hör av sig till oss och vill ha skriftliga besked om detta för att underlätta administrationen. Att skola och folkbibliotek dessutom har olika budgetår är en av anledningarna till att det kan vara svårt att samordna ansökan och redovisning inom en kommun. Detta är något vi identifierat och ett problem som vi ser över och vi hoppas kunna förändra stödet så att det blir enklare att söka det i framtiden.

Frågor som inkom med anmälningarna till webbinariet:

Vad kan skolbiblioteken själva söka pengar för? Här är det folkbiblioteket som söker pengar och skolan får en liten del. Jag vill få igång ett projekt med boklådor till ytterskolorna och jag skulle vilja kunna inreda våra bibliotek med inbjudande studieplatser och exponeringsytor.

Skolbibliotek och folkbibliotek skickar in en gemensam ansökan om inköpsstöd. Hur pengarna används och fördelas inom kommunen bör vara en diskussion mellan de berörda inom kommunen. Inköpsstödet kan dock endast användas för att köpa in medier. Det kan alltså inte användas till att inreda bibliotek med studieplatser och exponeringsytor.

Hur skolbibliotek kan söka pengar för läsfrämjande insatser?

Skolbiblioteken i en kommun kan, tillsammans med folkbiblioteken, söka inköpsstöd för inköp av medier. Stödet kan inte användas till läsfrämjande insatser (som inte är medier). Men läsfrämjande insatser kan förstås byggas kring medierna.

Vad finns det eg. för tankar när det g fördelningen folkbibliotek - skolbibliotek, placering av media, läsfrämjande arbete? Är det någon skillnad ifall där finns skolbibliotekarier ute på skolorna? Antar att ni kommer att tala lite om detta ändå.

Fördelning mellan folk- och skolbibliotek liksom placering av media: en fråga om prioriteringar som vi lämnar åt varje kommun att själv bestämma om. Man kan dela 50 – 50 om det inte fungerar att ha en dialog.

Angående skolbibliotekarier - Det blir ju en skillnad i praktiken, finns skolbibliotekarier så är det lättare att samarbeta. En lägsta nivå: befintliga skolbibliotek med befintligt anslag – och detta ska med i ansökan och redovisning för de bibliotek som ingår i ansökan.

Definition av bibliotek (bemannat eller ej) - vi har även här inte styrt detta - utöver att det ska vara ett befintligt bibliotek (med medieanslag). Definition av skolbibliotek är förhoppningsvis på gång via utredningen stärkta skolbibliotek.

Utifrån dagens behov och förutsättningar, är det rimligt och troligt att söka och få ta del av inköpsstödet för inköp av ljudbokstjänster och andra digitala tjänster till ett gymnasiebibliotek?

En kommunal diskussion - var de största behoven finns, hur fördelningen ska göras och vad som behöver prioriteras.

Vill bara få information hur stödet är breddat och hur vi kan dra nytta av det. (folkbibliotek)

Stödet är i nuläget inte breddat på något annat sätt än att budgeten utökats med 10 miljoner kronor. Anledningen till det är att det inte höjts sedan starten 1997 och att vi hoppas nå ut bättre till skolbiblioteken och därför förväntar oss ett ökat söktryck. Vi gör en översyn av inköpsstödet men för denna sökomgång har inget ändrats.

Hur man ska tänka när det är inköpsstopp i kommunen och medieanslag på både folk- och skolbibliotek inte får användas - inte fullt ut iallafall!

Ett köpstopp inom en kommun innebär en neddragning av budgeten, vilket redovisas i utfallet. Detta kan innebära att en del av inköpsstödet behöver betalas tillbaka (proportionellt i relation till neddragningen). Det kan också innebära att kommunen får stå över ett år med ansökan om inköpsstöd. Från året efter kan en ny ansökan skickas in, och då är det en ny, lägre nivå som gäller (ny budget ska minst motsvara föregående års budget).

Kan man söka för e-böcker hos typ Polyglutt eller Ugglo?

Ja, e-tjänster som innebär att man tillhandahåller medier åt kommunens medborgare kan man använda stödet till. Bibblix är ytterligare ett exempel.

Kan man söka bidrag bara för sin skola eller gäller det enbart hela kommunen.

Nej det kan man inte, endast en samlad ansökan för hela kommunen gäller.

Är det samma förfarande när det gäller friskolor?

Ja, det är samma förfarande för friskolor: friskolor har rätt ingå in den gemensamma ansökan, de ska då uppge sitt medieanslag och utfall (för ansökan och redovisning) och beskriva sitt läsfrämjande arbete.

Jag vill gärna veta mer om vad som krävs i en ansökan om man arbetar på en friskola.

Friskolor har rätt att vara med i den kommungemensamma ansökan och ta del av bidraget om man redovisar sitt medieanslag, deltar i ansökningsförfarandet och beskriver sitt läsfrämjande arbete.

1. Hur säkerställer ni att skolor faktiskt använder statsbidraget till medieinköp till skolbiblioteket? Det är lätt hänt att skolor täcker upp hål på andra poster med pengarna eftersom uppföljningen är obefintlig om det saknas en samordnare som ligger på.

2. Många skolor ser bidraget som sin (ofta) enda budget till skolbiblioteket. Hur säkerställer man att inköpsstödet inte blir en räddare i nöden för rektor istället för att satsa på skolbiblioteket? Resonemanget "men vi får ju inköpsstödet, så då kan vi satsa pengarna på annat håll" är inte helt obekant.

1: I redovisningen följer vi upp utfallet för medieanslaget i siffror och kommunen beskriver vad man gjort i sitt läsfrämjande arbete, eventuella avvikelser mm.

2: För att kunna ta del av stödet behöver skolbibliotek (liksom folkbibliotek) ange att de har ett medieanslag, utfallet för detta redovisas också efter årets slut.

Det känns som om det mer ska vara för skolbiblioteken nu - men av vårt anslag på 50 000 kr går ca 45 000 till läsfrämjande inom skola och förskola. Kommer det fortsättningsvis bli möjligt för folkbiblioteken att få en del av bidraget?

Stödet gå nu, liksom tidigare, till både folk- och skolbibliotek. Det har främst varit folkbiblioteken som administrerat stödet, vilket i flera kommuner varit kopplat till problem med att få in underlag från skolsidan. Dels för att kunskapen om stödet är låg på vissa håll, och dels för att budgetarna skiljer sig åt. Vi vill därför försöka nå ut bättre med information gentemot skolsidan.

Jag vill ha information i allmänhet om stödet och om det är något nytt som tillkommit.

Inköpsstödets budget har utökats med 10 miljoner kronor. Inga ändringar sedan föregående år kring ansökan.

Om en eller flera skolor säger att de inte vill vara med i ansökan ett år, då blir kommunens anslag i ansökan lägre, även om dessa skolor kanske har anslag för att köpa medier. Hur ser ni på det?

Vi utgår från de siffror som anges i ansökan. Och enligt förordningen så får inte kommunens gemensamma budgetanslag understiga föregående års anslag. Det kan betyda avslag och att kommunen får stå över ett år.

Många kommuner har de senaste åren tvingats till besparingar, som också drabbar biblioteksverksamhet, både folk- och skolbibliotek. I flera fall har biblioteksfilialer lagts ner och som en konsekvens har även medieanslagen minskat. När det ska sparas från en redan slimmad budget, är det säkerligen svårt för många att låta medieanslagen förbli orörda trots stora behov av medier. Ställs det i relation till personal, blir det särskilt svårt. Hur ser ni på detta, i relation till möjligheten att ansöka om inköpsstöd till barn- och ungdomslitteratur?

Detta innebär med stor sannolikhet att kommunens totala anslag för medier sänks, det vill säga en neddragning av anslaget, och det innebär att man inte har rätt till inköpsstöd det året, men kan återkomma påföljande år och då är det en ny nivå för anslaget som gäller.

Detta är ett problem som vi diskuterar mycket nu i samband med översynen av bidraget. En annan vinkel på problemet är att det ofta är en part av skola- folkbibliotek som sänker, men bägge straffas. Ytterligare en sak som diskuteras är problemet med att medieanslaget ibland ställs mot personalanslag, som också nämns i frågan. Men man kanske måste välja då att ett år avstå från inköpsstödet och i stället satsa på personal.

Laddar...

+ + +