Genom modellen fördelas statliga medel via Kulturrådet till regionerna som i sin tur fördelar dessa vidare till regionala kulturverksamheter i sina län. Medlen fördelas med utgångspunkt i regionala kulturplaner och i samråd med andra kulturmyndigheter och organisationer. Utöver statens medel i modellen bidrar regioner och kommuner med en väsentlig del av den totala finansieringen av verksamheterna i modellen.

Kulturpolitiska mål som utgångspunkt

Statens medverkan och finansiering av regionernas kulturverksamhet utgår från de nationella kulturpolitiska målen: att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

Regionernas fördelning av de statliga medlen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt att främja en god tillgång till dessa sju kulturområden för länets invånare:

1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet
4. professionell bild- och formverksamhet
5. regional enskild arkivverksamhet
6. filmkulturell verksamhet
7. främjande av hemslöjd.

Bakgrund

Modellen började införas 2011 och har av regeringen beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. Syftet var att öka möjligheten för regionen att göra egna prioriteringar och att beslut skulle fattas närmare invånarna. 

Innan modellen infördes bestämde regeringen vilka regionala kulturinstitutioner som fick söka direkt från Kulturrådet. Modellen innebär i stället att regionerna fördelar statliga medel till regionala kulturverksamheter.

Kulturen närmare medborgarna 

Målet med modellen är att föra kulturen närmare invånarna samt att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Modellen innebär att samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna och även det civila samhället och de professionella kulturskaparna ökar. Alla regioner utom Stockholm har infört kultursamverkansmodellen.

Två gånger per år träffar Kulturrådet varje region för dialog och avstämning om den regionala kulturverksamheten. Den årliga samverkanskonferensen är en viktig plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan alla regioner, Kulturrådet och Samverkansrådet. Utöver detta genomförs årligen två rundabordssamtal om aktuella teman.

Riksdagens uppföljning av kultursamverkansmodellen har bland annat visat att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre upp på den politiska agendan.

Mer om Riksdagens uppföljning

Regionala kulturplaner 

Regionen tar fram en kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten. Kulturplanen arbetas fram i dialog med kommuner, civilsamhälle och professionella kulturlivet i regionen/länet. Planen är normalt tre- eller fyra­­årig och kompletteras i vissa fall av aktivitets- eller handlingsplaner.

Kulturplanerna utgör tillsammans med regionernas årliga framställanden/ansökningar till Kulturrådet, en grund för verksamhetsbidraget. Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidraget i januari varje år. Medlen betalas ut i samlad form till regionen som ansvarar för fördelningen till de verksamheter som omfattas av kulturplanen.

Även projekt som sökt och beviljats regionala utvecklingsmedel skall ha kopplingar till kulturplanen. Kulturrådet ansvarar också för nationell uppföljning av medlen.

Samverkansrådet 

Inom ramen för kultursamverkansmodellen finns ett samverkansråd. Rådet samordnar de statliga perspektiven och värnar de nationella kulturpolitiska målen inom modellen. Det är regeringen som bestämmer vilka statliga myndigheter och nationella institutioner som ska ingå i samverkansrådet.

Myndigheter och organisationer i Samverkansrådet är:

• Kulturrådet (ordförande)
• Konstnärsnämnden
• Konstrådet
• Kungliga biblioteket
• Länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Gotlands län)
• Nämnden för hemslöjdsfrågor
• Riksteatern
• Riksantikvarieämbetet
• Riksarkivet
• Svenska filminstitutet

Samverkansrådets parter arbetar för att samordna och tydliggöra den nationella nivån även inom andra kulturpolitiska områden. Ett exempel är att sammanställa parternas olika uppdrag och arbete inom vissa sakfrågor, som exempelvis arbetet med nationella minoriteter och urfolket samernas kultur. 

Samverkansrådets arbete med nationella minoriteter och urfolkets samernas kultur

Kulturrådets grund för fördelning

För att fatta beslut om bidrag till regionerna utgår vi från en fördelningsgrund och ett antal strategiska utvecklingsområden. Dessa har tagits fram tillsammans med Samverkansrådet och fastställts av styrelsen. Den statliga finansieringen ska vara tillitsfullt baserad i förhållande till regionernas prioriteringar.

Fördelningsgrunden anger att:

• Statens finansiering sammantaget ska bidra till att upprätthålla och utveckla en kulturell infrastruktur i regionerna.
• Fördelning av årliga statliga bidrag ska bidra till stabilitet och förutsägbarhet för kulturverksamheten i regionerna. 
• Fördelningen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås samt ge möjligheter till regionala prioriteringar och variationer.

De strategiska utvecklingsområdena utgör ett stöd i arbetet med långsiktiga utmaningar och utvecklingsbehov för att uppnå de kulturpolitiska målen. De utgör även en prioriteringsgrund vid utökade uppdrag, satsningar eller höjningar av bidraget till enskilda regioner.

Aktuella strategiska utvecklingsområden som gäller från och med beslut inför 2023:

• utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten, 
• ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur, 
• insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet. 

En förutsättning för utveckling är också att de regionala kulturverksamheterna ger goda möjligheter för kulturskapare och samverkar med professionella kulturaktörer utan offentlig huvudman, så kallade ”fria aktörer.”

Så styrs bidragsgivningen

Grunden för bidragsgivning är Lag (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet och förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Läs mer om förordningen (2010:2012) 

Kulturrådet tillämpar även riktlinjer avseende kultursamverkansmodellen. Riktlinjerna är ett styrdokument som preciserar hur Kulturrådet uttolkar regelverken för att fördela och följa upp årliga statliga bidrag till regionerna inom kultursamverkansmodellen. Syftet är att underlätta handläggning och uppnå rättssäkerhet i våra bedömningar och beslut. Riktlinjerna fungerar även som ett kunskapsunderlag om Kulturrådets grundprinciper för fördelning av årliga statliga bidrag inom kultursamverkansmodellen. Riktlinjerna omfattar: 

• årlig bidragsgivning till regionerna och hantering av nya kulturplaner, 
• Kulturrådets arbetsprocesser i samband med bidragsgivning, kulturplaner och uppföljning samt
• Kulturrådets riktlinjer för uppföljning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet som har reviderats samt kompletterats med reglering som tidigare framgått av villkorsbilagan. 

Kulturrådets riktlinjer för årliga statliga bidrag till regionerna inom kultursamverkansmodellen

Läs mer

Regionala bidrag

Verksamheter i varje region

Regionernas kulturplaner

Redovisning och uppföljning

Vi har tagit fram en film för att förklara kultursamverkansmodellen på ett enkelt sätt.