Myten om den dåliga litteraturen
Hur får vi fler unga att läsa – och vem avgör vad som är bra litteratur? Under Bokmässan samlade Kulturrådet och Läsrådet forskare, bibliotekarier och en BookTok-profil till ett samtal om läslust, litterär kvalitet och de miljöer där ungas läsning formas i dag.
I seminariet medverkade forskaren Tuva Haglund, skolbibliotekarien Eric Haraldsson, biblioteksutvecklaren Magdalena Ivarsson och BookTok-profilen Isabella Reinhold Carlsson. Samtalet leddes av Jenny Högström, kritiker på Göteborgs Posten.
Panelen var i stort sett enig om att litterärt värde inte kan bedömas frikopplat från läsaren. En bok kan vara betydelsefull för en person och lämna en annan oberörd. Därför är det värdefullt att mindre fokus ligger på att sortera litteratur i ”bra” och ”dålig” och mer på att skapa lust att läsa.
BookTok och andra digitala läsgemenskaper lyftes fram som vägar in i litteraturen. Plattformarna fungerar både som rekommendationssystem och som sociala sammanhang där framför allt de yngre läsarna delar upplevelser och hittar nya böcker.
Debatten om romantik- och romantasy-litteratur fick utrymme. Flera deltagare menade att diskussionen ofta riktas mot vad unga, särskilt unga tjejer, väljer att läsa. Panelen efterlyste viss försiktighet med att moralisera kring populära genrer och påminde om att kulturformer som attraherat unga kvinnor historiskt ofta har nedvärderats.
Skolbiblioteken beskrevs som en avgörande infrastruktur för barns och ungas läsning. Bristen på bemannade skolbibliotek lyftes som en möjlig historisk förklaring till både minskad läsning och försämrad läsförståelse. Samtidigt betonade panelen att det tar tid att bygga upp en fungerande skolbiblioteksverksamhet och att satsningarna därför måste vara långsiktiga för att ge effekt.
Sammantaget visade seminariet att läsfrämjande behöver förena flera perspektiv: professionellt stöd till läsfrämjare, starka skolbibliotek och en öppenhet för sociala medier och bokinfluencers som kulturförmedlare. Vägen till mer läsning går genom att ta ungas egna val och gemenskaper på allvar.