Visselblåsningar kan handla om exempelvis allvarlig ekonomisk brottslighet, korruption, mutor samt allvarliga former av diskriminering och trakasserier. Det kan också vara fråga om miljöbrott eller oegentligheter rörande liv och hälsa.
När ska funktionen användas?
Det finns två typer av rapportering; rapportering av allmänintresse och ”EU-rapportering”.
1) För rapportering av allmänintresse krävs det att:
- Missförhållandet framkommit i ett arbetsrelaterat sammanhang
- Det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram och åtgärdas
- Missförhållandet är allvarligt
Rapportering som enbart rör dina egna arbets- eller anställningsförhållanden är i regel inte av allmänintresse.
Ju mer frekventa och systematiska missförhållandena är, desto större är allmänintresset av att de avhjälps eller avbryts. Detta gäller generellt inom alla områden, men kan till exempel röra sig om allvarliga oegentligheter och missförhållanden såsom ekonomisk brottslighet, korruption, miljöbrott, fara för liv och hälsa, samt former av diskriminering och trakasserier.
2) För ”EU-rapportering” krävs det att:
- Missförhållandet framkommit i ett arbetsrelaterat sammanhang
- Informationen strider mot vissa unionsrättsakter omnämnda i visselblåsardirektivets bilaga. Det gäller exempelvis bestämmelser inom områdena offentlig upphandling, folkhälsa och skydd av privatlivet och behandling av personuppgifter.
Vad menas med allmänintresse?
För att det ska finnas ett allmänintresse:
- ska det gälla allvarliga förhållanden
- angå en krets som kan betecknas som allmänheten
- finnas ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram
Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts. Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, det kan även gälla rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden. Däremot omfattas normalt inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen.
Vem kan anmäla?
Den interna rapporteringskanalen kan användas av personer som är verksamma inom myndigheten såsom medarbetare, praktikanter, konsulter, ledamöter i referens- och arbetsgrupper, samt personer i förvaltnings- lednings- och tillsynsorgan.
När ska funktionen inte användas?
Allmänna klagomål eller missnöjen med arbetsförhållanden, organisation och chefskap, mindre oegentligheter eller konflikter på arbetsplatsen omfattas inte av visselblåsarlagen utan hanteras på samma sätt som tidigare. Lagen gäller inte heller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen (2018:5858). Den rapporterande personen får inte bryta mot så kallad kvalificerad tystnadsplikt eller lämna ut handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter.
Hur du visselblåser
En rapportering av ett missförhållande sker genom den webbaserade tjänsten WhistleB.
WhistleB säkerställer visselblåsarens möjlighet att vara anonym i kommunikationen med arbetsgivaren. Tjänsten är helt frikopplad från arbetsgivarens IT-system och webbtjänster. WhistleB sparar inte IP adresser eller annan data som kan kopplas till visselblåsaren. Det går därför inte att spåra en anonym visselblåsare. Alla rapporter är starkt krypterade och kan dekrypteras endast av utpekade individer. WhistleB kan inte dekryptera och läsa rapporter.
Personuppgifter
Om visselblåsningen görs anonymt behandlas inga personuppgifter om anmälaren i visselblåsartjänsten. Om det i anmälan pekas ut vissa personer är det viktigt att endast lämna uppgifter som är relevanta för anmälan.
Personuppgifter som lämnas i visselblåsartjänsten behandlas för att utreda och beivra oegentligheter, en arbetsuppgift av allmänt intresse, samt för att fullgöra den rättsliga förpliktelsen att registrera och bevara allmänna handlingar (EU:s dataskyddsförordning, art. 6.1 c och e).
Personuppgiftsansvarig är Statens kulturråd.
Läs mer om hur Kulturrådet behandlar personuppgifter
Hur hanteras rapporterna?
När en visselblåsning kommer in till den externa tjänsten WhistleB får chefsjuristen kännedom om detta. Chefsjuristen har kontakt med den rapporterande personen via WhistleB och gör en initial bedömning av ärendet.
Den rapporterande personen får en bekräftelse inom tre veckor från mottagandet. Om rapporteringen inte omfattas av visselblåsarlagen kan chefsjuristen bedöma att något uppföljningsärende inte kommer att startas. Om så sker får den rapporterande personen information om detta och i förekommande fall information om vart hen kan vända sig.
För de uppföljningsärenden som bedöms omfattas av visselblåsarlagen ska chefsjuristen i samråd med berörd enhetschef, verksjurist och handläggare komma överens om hur utredningen ska bedrivas och uppföljning av de åtgärder som behöver vidtas.
Vid behov kan personer som tillför särskild expertis kontaktas i ett uppföljningsärende.
Endast de personer som enligt ovan utsetts ska ha tillgång till personuppgifter som behandlas i ett uppföljningsärende.
Skydd för den som visselblåser
Oavsett vilken typ av utredning som görs är den som rapporterat om missförhållanden skyddad gentemot repressalier och hindrande åtgärder.
Detta gäller även för den som bistår den rapporterande personen vid rapporteringen, såsom en fackligt förtroendevald eller skyddsombud. Skyddet gäller även den som har koppling till den rapporterande personen, exempelvis en anhörig eller medarbetare.
Om allmänna handlingar
Alla inkomna rapporter räknas som en allmän handling. Om ärendet bedöms omfattas av visselblåsarlagen gäller sekretess för en rapporterande persons identitet och i viss uträckning för uppgift om annan person som nämns i ärendet. Detta innebär att handlingen kan begäras ut, men att en sekretessprövning sker vid varje utlämning. Bestämmelserna om sekretess finns i 17 kap 3 b och 32 kap. 3 b §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Övrigt skydd
Visselblåsarlagen inskränker inte det grundlagsskyddade meddelarskyddet för den som medverkar till publicering i s.k. priviligierade medier. Meddelarskydd innebär också ett efterforsknings- och repressalieskydd från det allmänna.
Andra visselblåsartjänster
Enligt gällande visselblåsarlagstiftning ska det finnas möjlighet att vid sidan av organisationers interna kanaler, kunna rapportera via så kallade ”externa kanaler”. Olika myndigheter ansvarar för olika ansvarsområden och ska tillgängliggöra egna rapporteringskanaler för detta ändamål.
Regeringen har även beslutat att utse Arbetsmiljöverket till särskilt behörig myndighet. Det innebär bland annat att Arbetsmiljöverket, ska hantera rapporter som inte omfattas av någon annan behörig myndighets ansvarsområde. Arbetsmiljöverket är även tillsynsmyndighet för att se till att arbetsgivare lever upp till lagkraven om att inrätta interna visselblåsarfunktioner enligt visselblåsarlagen.
Frågor
Har du frågor eller behöver vägledning om visselblåsning kan du kontakta Kulturrådets chefsjurist på greta.von.rosen@kulturradet.se