Mau Reads ett läsfrämjande initiativ

Kulturrådet har pratat med Pernilla Tejera, bibliotekarie vid Malmö Universitetsbibliotek.

• Aktör: Malmö universitetsbibliotek
• Samverkanspart: Kultursamverkan vid Malmö universitet
• Målgrupp: Studenter vid Malmö universitet
• Deltagare: Vanligen 35–50 studenter per bokcirkelomgång uppdelade på grupper om 8–10 deltagare per grupp.
• Omfattning: Två bokcirklar per termin
• Mål: Att främja studenters läslust genom skönlitteratur och samtal. Skapa möten och gemenskap mellan studenter från olika utbildningar på universitetet.

Bokcirklar som skapar läslust och gemenskap

Pernilla Tejera berättar att det genomförs två bokcirkelomgångar per termin. Bokcirklarna är omväxlande på svenska och engelska och varje bokcirkel avslutas med ett författarsamtal. Arbetet med att ta fram bokcirklarna görs i samarbete mellan Malmö universitetsbibliotek och en särskild satsning inom Malmö universitet som kallas Kultursamverkan. Det är en satsning för att arbeta med kultur på universitetet i samverkan mellan forskning och samhället runt omkring. Universitet har avsatt en viss summa för att starta upp satsningen och det är en del av dessa pengar som har använts för att genomföra bokcirkelverksamheten. Bokcirklarna finansieras också genom externa bidragsgivare, för närvarande med hjälp av bidrag från Crafoordska stiftelsen.

Tre bibliotekarier från Malmö universitetsbibliotek har ett samordningsansvar tillsammans med två personer från Kultursamverkan på Malmö universitet.

Läsning som öppnar för nya möten

Cirklarna är öppna för studenter från alla utbildningar och ligger helt utanför den ordinarie undervisningen. Samordningsgruppen blandar medvetet studenter från olika utbildningar.

Tanken är att skönlitterär läsning kan stödja studenternas läsande även i studierna.

– Att läsa skönlitteratur kan vara en brygga till att läsa all den vetenskapliga litteraturen och kurslitteraturen som de behöver ta åt sig också, berättar Pernilla Tejera.

Hon lyfter bland annat koncentrerad läsning, att läsa mellan raderna och att tänka analytiskt utifrån det man läser. Samtidigt har den sociala betydelsen av läsningen blivit allt tydligare.

– Man har ett möte med texten, men man har också ett möte med andra människors syn på texten, säger Pernilla Tejera.

I studenternas utvärderingar återkommer betydelsen av att få höra andras perspektiv. Studenter berättar också om nya sociala kontakter och om värdet av att känna igen människor när de rör sig på campus. Pernilla Tejera berättar att det finns deltagare som beskriver det som att de fått med sig både ”en trevlig läsupplevelse och en god vän”.

Bokcirklarna bidrar på så sätt också till bibliotekets roll som social mötesplats och till studenternas känsla av tillhörighet på universitetet.

Samtalet ska spegla deltagarnas upplevelser

En viktig princip är att avdramatisera samtalen.

– Det här är inget litterärt seminarium, utan det här handlar om studenternas läsupplevelse, säger Pernilla Tejera.

Personal vid universitetsbiblioteket agerar bokcirkelledare och får stöd att genomföra träffar som ligger nära deltagarnas upplevelser av boken. Inför varje omgång läser de boken och har ett eget boksamtal. Där samlar de teman och frågor som kan användas om samtalet med studenterna behöver hjälp på traven. Pernilla Tejera betonar att bokcirkelledaren inte behöver vara litteraturvetare. Det viktiga är intresset för läsning och förmågan att leda ett samtal.

Från bokcirkel till läsfrämjande miljö

Bokcirklarna har efter hand blivit en del av universitetsbibliotekets ordinarie verksamhet. Intresset är stort. Cirklarna fylls och många studenter återkommer. När en ny fullbokad cirkel med 50 deltagare startade nyligen hade omkring en tredjedel av deltagarna varit med tidigare.

Pernilla Tejera berättar att studenter också beskriver hur bokcirkeln hjälper dem att läsa. Till exempel att de behöver den här lilla sparken i ändan för att komma igång med läsningen, att det kan vara en bok som de aldrig hade valt själva, men tycker är jättespännande och att de tycker om att få bli utmanade i sina bokval.

På så sätt ger bokcirkeln både en struktur för läsandet och möjlighet att möta litteratur utanför de ramar som de själva har när det gäller val av litteratur.

Verksamheten har också börjat ge ringar på vattnet. Efter önskemål från universitetets personal har även bokcirklar för medarbetare startats. Biblioteket har dessutom utvecklat andra läsfrämjande aktiviteter. Författarna som besöker universitetet i samband med bokcirklarna får tipsa om böcker som varit viktiga för dem, och tipsen blir en bokvägg i biblioteket. En gång i månaden ordnas också ett ”reading party”, där deltagarna tar med en egen bok och ägnar en timme åt gemensam, tyst läsning.

En av de viktigaste lärdomarna från arbetet är just hur tätt läsningen och det sociala hänger samman.

– Det är nog det här med det sociala, hur viktigt det har visat sig vara och hur det hänger ihop med samtalen som blir utifrån läsningen, säger Pernilla Tejera.

Hur kan vi genomföra en bokcirkelomgång med utgångspunkt i Mau Reads?

Processen med att organisera och genomföra en bokcirkelomgång innehåller många steg. Vi frågade Pernilla Tejera hur hela bokcirkelprocessen går till. Nedan följer en sammanfattande punktlista som sammanfattar hur Pernilla och hennes kollegor arbetar:

• Skapa en samordningsgrupp som ansvarar för planering, bokval, författarkontakter och det praktiska genomförandet.
• Välj bok och författare gemensamt och kontakta därefter författaren för att boka in ett författarsamtal.
• Planera hela omgången utifrån datumet för författarsamtalet, med kickoff och två bokcirkelträffar före samtalet.
• Öppna anmälan och sprid information om bokcirkeln brett till studenterna.
• Dela in de anmälda studenterna i mindre grupper och rekrytera kollegor som leder bokcirklarna.
• Starta med en gemensam kickoff. Presentera boken, författaren och upplägget. Dela sedan upp deltagarna i sina grupper, låt dem lära känna varandra och dela ut varsitt exemplar av boken.
• Ge deltagarna två veckor att läsa halva boken och träffas därefter gruppvis för det första boksamtalet. Inled träffarna med fika.
• Avdramatisera samtalet. Utgå från deltagarnas egna läsupplevelser och tankar snarare än litterär analys: Vad väckte intresse? Vad kändes konstigt, roligt eller särskilt bra?
• Ge ytterligare två veckor för att läsa klart boken och genomför sedan ett andra boksamtal på samma sätt. Samla samtidigt in frågor och tankar till författaren.
• Avsluta med ett författarsamtal som är öppet för alla, lett av någon av forskarna från universitetet som också har läst boken. Ge studenterna möjlighet att ställa egna frågor och lyft frågor som kommit fram i bokcirklarna.
• Skapa en festlig avslutning. Efter det öppna författarsamtalet kan bokcirkeldeltagarna bjudas in till ett mindre mingel tillsammans med författaren, där det finns möjlighet till mer informella samtal.

Framgångsfaktorer

• Läsningen kombineras med social gemenskap. Boken ger studenter från olika utbildningar något gemensamt att samlas och samtala kring.
• Studenter med olika perspektiv blandas. Grupperna sätts samman så att deltagare från olika utbildningar får mötas.
• En tydlig struktur. Kickoff, två boksamtal och ett avslutande författarsamtal skapar en ram för läsningen.
• Bokcirkelledarna förbereder sig tillsammans. Gemensamma boksamtal ger ledarna teman och frågor att ta till om samtalet behöver stöd.
• Författarmötet ger läsningen ytterligare en dimension. Studenterna får möjlighet att ställa frågor som vuxit fram under läsningen och samtalen.
• Tid och resurser är avsatta. Biblioteket har personal som samordnar verksamheten och stöd från både biblioteks- och universitetsledning.
• Läsfrämjandet har blivit en del av bibliotekets ordinarie verksamhet. Pernilla Tejera lyfter som en framgång att det har blivit självklart att arbeta läsfrämjande även på ett lärosätesbibliotek.

Utmaningar

• Att nå ut till studenterna. Information behöver spridas genom flera kanaler för att bokcirklarna ska bli kända.
• Att hitta rätt böcker. Litteraturen behöver vara tillräckligt ny för att gå att köpa in i många exemplar, inte alltför omfattande och framför allt ge mycket att samtala om.
• Att få ihop bokval och författarbesök. Författaren behöver kunna komma till universitetet, vilket påverkar vilka böcker som kan väljas.
• Det praktiska arbetet tar tid. Anmälningar, gruppindelningar, bokinköp, bokningar och kontakter behöver samordnas.
• Att deltagare uteblir. Verksamheten har utvecklat återkommande mejlpåminnelser inför träffarna, något som bidragit till att närvaron blivit mycket bättre.

Läs mer

Mau Reads | Malmö universitet