Till navigation Till innehåll
Berättande samlingar med människan i centrum. Foto: Sörmlands Museum.Berättande samlingar med människan i centrum. Foto: Sörmlands Museum.Berättande samlingar med människan i centrum. Foto: Sörmlands Museum.

Berättande samlingar med människan i centrum. Foto: Sörmlands Museum.

Om kultursamverkansmodellen

Kultursamverkansmodellen innebär att varje region får en samlad summa statliga medel att fördela till regional kulturverksamhet i respektive region. Modellen började införas 2011 och har av regeringen beskrivits som en av de största kulturpolitiska reformerna. 

Den statliga styrningen av regional kulturverksamhet utgår från nationella kulturpolitiska mål: att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. 

De statliga medel som ingår i modellen uppgår till knappt 1,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 19 procent av hela den statliga kulturbudgeten. Tidigare avgjorde regeringen vilka regionala kulturinstitutioner som hade rätt till statligt stöd, och dessa fick var och en söka stöd från Kulturrådet. Modellen innebär istället att regionerna fördelar statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter.

Regionernas fördelning ska främja en god tillgång för länets invånare till sju kulturområden:

  1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet
  2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
  3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet
  4. professionell bild- och formverksamhet
  5. regional enskild arkivverksamhet
  6. filmkulturell verksamhet
  7. främjande av hemslöjd.

Kulturen närmare medborgarna 

Målet med modellen är att föra kulturen närmare medborgarna och att ge regionerna ett ökat ansvar och ökad frihet inom kulturområdet. Staten har ett fortsatt övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Modellen innebär att samverkan mellan staten, regionerna, kommunerna och även det civila samhället och de professionella kulturskaparna ökar. Alla regioner utom Stockholm har infört kultursamverkansmodellen.

Regionen ansvarar för att bidragsgivningen främjar en god tillgång för länets invånare till de sju områden modellen omfattar (se ovan).

Regionala kulturplaner 

Inför fördelningen av medel ska regionen ta fram en kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten. Denna kulturplan arbetas fram i dialog med kommuner, civilsamhälle och kulturskapare i länet.

Riksdagens uppföljning av kultursamverkansmodellen har bland annat visat  att införandet av modellen har bidragit till ökad dialog och vitalisering av det kulturpolitiska samtalet på regional och lokal nivå och gjort att kulturen har kommit högre på den politiska agendan. 

Kulturrådet ansvarar för statens bidrag till regionerna. Kulturrådets styrelse fattar beslut om bidrag med kulturplanerna som underlag. De statliga medlen betalas ut i samlad form till regionen som ansvarar för fördelningen till regionala kulturverksamheter. Kulturrådet ansvarar även för nationell uppföljning av medlen.

Samverkansråd 

Inom ramen för kultursamverkansmodellen finns ett samverkansråd inrättat vid Kulturrådet. Rådet samordnar de statliga perspektiven och värnar de nationella kulturpolitiska målen inom modellen. Det är regeringen som bestämmer vilka statliga myndigheter och nationella institutioner som ska ingå i samverkansrådet.

Myndigheter och organisationer i Samverkansrådet är:

Kulturrådet (ordförande)
Konstnärsnämnden
Kungliga biblioteket
Länsstyrelserna (genom Länsstyrelsen i Hallands län)
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Riksteatern
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Svenska filminstitutet

Kulturrådets prioriteringsgrunder

Prioriteringsgrunderna togs fram i samråd med regioner, Kulturrådets styrelse och samverkansråd. I huvudsak har de använts som grund för att möta upp vissa regionala förstärkningar. Prioriteringsgrunderna ska betraktas som ett stöd i arbetet med att uppnå de nationella kulturpolitiska målen, vilket är ett av de grundläggande ändamålen med kultursamverkansmodellen (4 §, förordning 2010:2012). Prioriteringsgrunder till och med 2020 lyder:

Styrelsens gällande prioriteringar för de statliga insatserna för regional kulturverksamhet är att insatserna bör inriktas på en regional kulturverksamhet som ökar tillgängligheten och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse

  • genom att ta tillvara digitaliseringens och teknikens möjligheter
  • genom att utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, använda nya arbetssätt och samverka
  • genom att ge utrymme till och konst- och kulturområden med en svag regional struktur.

Styrelsen har också betonat att en viktig förutsättning för utveckling är att de regionala kulturverksamheterna ger goda möjligheter för kulturskapare och samverkar med professionella kulturaktörer utan offentlig huvudman, så kallade ”fria aktörer”.

Kulturrådets styrelse har i januari 2020 fattat beslut om reviderade prioriteringsgrunder, som gäller inför beslut om regionala verksamhetsbidrag från och med 2021. Dessa lyder enligt följande:

Målsättningen med Kulturrådets prioriteringar är att bidra till att regionala kulturverksamheter ökar tillgängligheten till kultur och skapar förutsättningar för ökad kvalitet och förnyelse. Till grund för de prioriteringar som görs inom verksamhetsbidraget ligger följande strategiska områden:

  • utveckla den regionala kulturella infrastrukturen, etablera och stärka samverkansformer och interregionala samarbeten
  • ge utrymme till konst- och kulturområden med en svag regional struktur
  • insatser som leder till att fler invånare deltar i kulturlivet

En förutsättning för utveckling är också att de regionala kulturverksamheterna ger goda möjligheter för kulturskapare och samverkar med professionella kulturaktörer utan offentlig huvudman, så kallade ”fria aktörer.”

Hitta inspiration