Att främja slöjd innebär att skapa bättre förutsättningar för slöjdområdet på olika sätt. Kulturrådet arbetar för att slöjd ska vara en levande del av kulturlivet i hela landet och att området utvecklas och stärks utifrån sina egna villkor. Det innebär att Kulturrådet främjar slöjd utifrån kultur-, närings-, såväl som kulturarvsperspektiv.
Främjande av slöjd kan i praktiken innebära spridning av nyheter inom slöjd såväl som att specifika insatser för slöjdområdets utveckling samordnas. Genom att främja exempelvis slöjdföretagande skapas förutsättningar för hållbar produktion, lokal utveckling och ett levande kulturarv vilket stärker slöjdens roll som både kulturyttring och näringsgren.
Projektbidrag till slöjd
Kulturrådet kommer att fördela projektbidrag till slöjdområdet. Kulturrådet arbetar med att flytta över den nedlagda myndigheten Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhet.
Verksamhetsbidrag till slöjdområdet
Kulturrådet fördelar verksamhetsbidrag till:
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR) – en rikstäckande ideell organisation och NGO (Non-governmental-organization) med rådgivande status inom Unesco. Förbundet, som grundades 1912, samlar ca 90 hemslöjdsföreningar och främjar slöjd som kulturarv och samtida uttryck genom kunskapsspridning, stipendier och samverkan för att göra slöjd tillgänglig i hela landet.
Sameslöjdstiftelsen – en stiftelse som arbetar för att främja, stödja och utveckla samisk slöjd – duodji. Stiftelsen grundades 1993 av Samernas Riksförbund och Same Ätnam och har sitt säte i Jokkmokk.
Skånes hemslöjdsförbund – ett lokalt förbund, under SHRs paraply, med säte i Skåne. Förbundet har historiskt haft en stark placering inom slöjdområdet. Idag har förbundet ett nationellt uppdrag att förvalta det digitala arkivet Hemslöjdens samlingar och äger licensen avseende det digitala samlingsförvaltningssystemet PrimusNett, vilket gör samlingar tillgängliga via webplattformen Digitalt Museum.
Historiskt främjande av hemslöjd – från 1870 till idag
Staten började stödja hemslöjd på 1870-talet för att stärka landsbygdens ekonomi. Under 1900-talet blev hemslöjd ett kultur- och näringspolitiskt område med statliga bidrag och konsulenttjänster. Under 2000-talet kopplas slöjd till hållbar utveckling, kreativa näringar och barn- och ungdomsverksamhet. Konsulentverksamheten finansieras via kultursamverkansmodellen, men behovet av nationell samordning kvarstår.
Några historiska nedslag
1870-talet: Staten stödjer hemslöjd för att stärka landsbygdens ekonomi.
1878 skolämnet slöjd införs i Sverige
1899 grundas den första hemslöjdsföreningen i Sverige
1900-talet: Hemslöjd blir kultur- och näringspolitiskt område. Statliga utredningar betonar hemslöjdens roll som kulturarv och näringsgren vilket leder till bidrag och konsulenttjänster inom hemslöjd.
1981 En självständig myndighet bildas under Industridepartementet med namnet Nämnden för hemslöjdsfrågor. Myndigheten ansvarar för nationell samordning och bidragsgivning inom hemslöjd.
1992 Nämnden för hemslöjdsfrågor flyttas organisatoriskt till Kulturdepartementet.
2000-talet: Slöjd kopplas till hållbar utveckling, kreativa näringar och barn- och ungdomsverksamhet. Konsulentverksamheten finansieras via kultursamverkansmodellen, men behovet av nationell samordning kvarstår.
2009 får Nämnden för hemslöjdsfrågor Tillväxtverket som värdmyndighet, organisatoriskt ligger myndigheten kvar under Kulturdepartementet.
2025 Avvecklas Nämnden för hemslöjdsfrågor och påbörjar flytten in till Kulturrådet.
2026 Slöjd ingår som kulturområde i Kulturrådets verksamhet.