”Fyra av tio betalar avgiften med Fritidskortet”
I nuläget har 84 procent av landets kulturskolor gått med i Fritidskortet. En av dem är Tomelilla där 40 procent av eleverna betalt delar av terminsavgiften med hjälp av Fritidskortet. Vi stämde träff med Sara Dahl, koordinator för Tomelillas kulturskola, för att höra mer om hur de arbetar.
Kan du kort berätta om Tomelillas kulturskola?
Vi skiljer nog oss rätt mycket från hur kulturskolan brukar se ut. Vi har inget eget hus, utan möter eleverna framför allt i skolan och på fritidshemmen. Och just att komma till platsen där barnen är har varit en framgångsfaktor för oss. Idag erbjuder vi kurser inom musik, bildkonst, musikal, dans och teater.
Har ni gjort några särskilda insatser kopplat till Fritidskortet?
Vi är väldigt måna om att alla vårdnadshavare ska känna till Fritidskortet. Idag har vi runt 260 barn som deltar i vår terminsverksamhet. Vid två tillfällen per termin mejlar jag samtliga vårdnadshavare och i mejlet lyfter jag att de kan betala delar av avgiften med hjälp av Fritidskortet. Utöver det informerar vi när möjlighet ges, exempelvis i möten i skolan, vid öppet hus och vid lovskolor. Idag betalar fyra av tio avgiften med Fritidskortet.
Hur ser förutsättningarna ut för den kommun ni verkar i?
Tomelilla är en kommun med relativt hög arbetslöshet, även om den det senaste året minskat en aning. Barnfattigdomen är också relativt hög, utifrån hur det ser ut i genomsnittet av landet. Det här innebär att Fritidskortet gör skillnad för familjerna. Sedan tidigare erbjuder även kommunen en Fritidscheck på 250 kronor per år. Det har alltså funnits en vana vid att betala delar av avgiften med andra medel, vilket jag tror varit en bidragande faktor till att så många använder Fritidskortet.
Samverkar ni med andra aktörer i arbetet?
Ja och nej. Vi samverkar bland annat med skolan, fritidshemmen, elevhälsan och socialtjänsten, men inte enbart för att Fritidskortet införts. Det har vi gjort länge och innebär att vi kan nå fler barn och unga. Bland annat så erbjuder vi mobil kulturskola, det vill säga att vi åker ut till den plats där barn som har särskilda behov finns. Det kan bland annat handla om hemmasittare, där hemmet ibland är platsen där vi möts, men det kan även vara andra platser som biblioteken och kulturhuset. Den mobila kulturskolan sker i samverkan med socialtjänsten och elevhälsan.
Slutligen, hur ser ert arbete framåt ut?
Vi erbjuder alltid lovaktiviteter och snart väntar ju ett sommarlov. Genom den öppna verksamheten möter vi flera barn och unga som idag inte deltar i vår terminsverksamhet. Här tänker jag att det kommunikationsmaterial som finns på Fritidskortets webbplats kan vara väldigt bra att använda. Vidare så planerar vi att informera om såväl Fritidschecken som Fritidskortet på kommunens skolplattform Infomentor. Och så rullar det på med mejl två gånger per termin. Att ständigt påminna och lyfta Fritidskortet tror jag är väldigt viktigt, inte minst för de som behöver det som mest.