Spel som dörröppnare i kulturskolan

I panelen ingick:

• Oscar Wemmert, spelutvecklare och ordförande i Dataspelscentrum och har undervisat i spel i Malmö, regionalt och nationellt.
• Lisa Söderlund, verksamhetsutvecklare, digitalt utbud, på Kulturskolan Stockholm och del i nationellt nätverk för spel i kulturskolan.
• Jonas Bergström Vennerleuf, spelpedagog på Tranemo Kulturskola och Ung i Tranemo och ingår både i nationellt nätverk för spel i kulturskolan och Dataspelscentrum. Jonas ansvarar också för spel i den nationella satsningen Kulturskolan.se
• Samtalet modererades av Madeleine Hermerén, Kulturskolecentrum på Kulturrådet.

Spelens roll i kulturskolan

Vad har spel kulturskolan att göra var den första frågan som lyftes.

Oscar lyfte att det i kulturskolan finns ett sammanhang att vara del i och ett fokus på det konstnärliga skapandet och ungas kreativitet, det handlar aldrig bara programmering.

Lisa framhöll att spel innehåller alla konstnärliga ämnen på kulturskolan. I Stockholm ser de skapandet inom spel, det sker mycket samarbete över ämnesgränser, det skapas spelmusik och spelgrafik, någon har gått på animation och börjar med spel eller går från att skapa spel till ett annat konstnärligt ämne.

Spel är en stor del av många ungas liv och Jonas berättade att när unga kommer till honom och vill göra spel inom ett kommersiellt spel så kan han utifrån vad de vill göra och fråga vad de tycker är roligt inom spel för att bredda deras skapande.

En trygg plats

På frågan om vad ger det barn och unga att skapa spel i kulturskolan framhöll panelen kulturskolan som en trygg plats med vuxna som tar ansvar och där unga får en tillhörighet.

Lisa beskriver hur de ser att det är nya målgrupper som kommer till kulturskolan utifrån sitt intresse för spel och speldesign. Det handlar bland annat om pojkar och unga över 13 år. Andra grupper är barn och unga med funktionsnedsättning, ofta med npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och unga med problematisk skolfrånvaro. Jonas lyfter att dessa unga får en möjlighet att sitta och skapa för sig själv och med stöd av pedagogen och sin nyfikenhet kan utvecklas socialt och skapa spel tillsammans.

Nationell utblick

Vad händer ute i landets kulturskolor?

15 kommuner över hela landet deltar i nätverket för spel i kulturskolan och ofta hör kommuner av sig och är intresserade av att starta upp spel som kurs i kulturskolan. Att börja litet är ett tips från panelen och att använda pedagoger inom andra ämnen med ett eget intresse och kunskap för spel. Så har det börjat i många kulturskolor där pedagoger sen fortbildat sig eller genom erfarenhetsutbyte blivit spelpedagoger.

I Delregionen Sjuhärad vill man starta digital spelutveckling där alla kommuner i Sjuhärad kan delta, att samverka inom regionen är ytterligare sätt att testa på att erbjuda spel i kulturskolan. Jonas arbetar också i kulturskolan.se, en digital satsning med stöd av Kulturdepartementet. Där finns också spel med och som möjliggör att ta del av kulturskola och digitalt spelskapande över hela landet. Spel är den populäraste kursen kulturskolan.se

Politisk enighet

Nu sker mycket när det gäller spel som kulturuttryck, bland annat beställde Kulturutskottet en kunskapsöversikt om dataspel och brädspel som kom i december förra året. Där nämns kulturskolan flera gånger som en viktig del i utbildningsnätet. Oscar har deltagit i samtal i riksdagen kring kunskapsöversikten och under Bokmässan hölls ett spelpolitiskt toppmöte som uppföljning. Oscar berättar att det finns en unik politisk enighet, kring att stärka spel som kulturuttryck, men att i nuvarande politiska läge är det svårt att veta vad som blir nästa steg.

Vad vill barn och unga skapa?

Moderatorn drar en parallell mellan ”Det svenska musikundret” och ”Det svenska spelundret”, och frågar om kulturskolan vara del i spelexporten framåt och när man pratar om Kulturella och Kreativa Branscher, KKB?

Oscar framhåller att det är viktigt att ha barn och ungas skapande i fokus. Kulturskolans arbete måste utgå från de unga och vad de vill skapa.

Det är klart att utbilda unga i spel möjliggör det men det är inte kulturskolans uppdrag säger Lisa och fortsätter med att betona att för de äldre unga i kulturskolan är det viktigt att deras deltagande ska leda fram till något, jobb eller studier. I Kulturskolan Stockholm skedde via unga i feriejobb ett möte mellan unga och en stor spelstudio, där de unga fick pitcha sina speldesigns idéer. Lisa beskriver också hur de hade en ung person som var på kulturskolan via insats på grund av problem med skolgången och som från det kom in på en avancerad spelutbildning. Där har kulturskolan en viktig roll och kan göra stor skillnad, säger Lisa.

När det gäller framtiden för kulturskolan säger Jonas att han önskar att det först ska bli tydligare och sen suddigare. Det ska vara tydligt att det finns spel finns i kulturskolans utbud, runt om i Sverige, alla vet vad det innebär. Sen suddigare för att gränserna mellan spel och de andra ämnena, som konst, teater, musik, suddas ut

Lisa berättar om ”GameJam” en kurs i samarbete mellan Malmö, Stockholm, Göteborg och Håfjord i Norge, som genomförs bland annat med stöd av Kulturrådets utvecklingsbidrag för kulturskolor och hon framhåller att den delen kommer att fortsätta och utvecklas, att mötas över gränser, både kommungränser och de konstnärliga ämnesgränserna.

Oscar lyfter vad som ska ske för de unga som gått länge i spelskapande på kulturskolan, att se spets inom spelkulturen, att börja med ensembler inom spel, möjlighet att specialisera sig inom de olika grenarna inom speldesign och göra regionala fördjupningskurser. Så att unga som vill och kan mycket får möjlighet att utvecklas.

Lisa avslutar med att det för henne är tydligt att kulturskolan har en viktig roll, nu och framåt, inom spelskapandet, både för de unga och för spelkulturen.