Sakkunnig Kulturskolecentrum

1. Har du själv gått i kulturskolan?
Nej, kulturskolan fanns inte i Jokkmokk när jag var liten och där jag växte upp, men när jag bodde söderut gick jag på massor av aktiviteter på Medborgarskolan, Arbis och Folkuniversitetet där jag även undervisat i många år.

2. Vad är det viktigaste du vill åstadkomma i Kulturskolecentrums sakkunniggrupp?
Det som känns extra viktigt för mig är att komma med ett glesbygdsperspektiv, att skapa möjligheter för barn och unga att få komma i kontakt med professionell kultur vart man än bor med utövandet i fokus. Jag vill även lyfta frågan om samisk kultur kopplat till kulturskolan, om vi kan hitta ett möte mellan samiska kulturarbetare och barn i Sápmi för att få utveckla sitt kulturella uttryck. Kanske är svaret en ambulerande kulturskola i samverkan med Norska kulturskolerådet där jag 2024 har suttit som samisk sakkunnig och har inblick i deras utveckling.

3. Hur skulle du vilja att Kulturskolan såg ut om tio år?
Om tio år kan alla barn och unga, oavsett var man bor eller vad ens föräldrar har för ekonomiska förutsättningar, gå till kulturskolan. Kulturskolan är då en plats där vi utvecklar våra kreativa sidor med ett mycket brett utbud var man än bor. Vi har även två eller flera olika ambulerande kulturskolor där professionella konstnärer besöker alla Sveriges kommuner med tillfälliga workshops inom konstnärens specialistområde för att inspirera våra barn och unga till en karriär inom konst. En av dessa är med samiska kulturbärare som jobbar som utövare med ett starkt fokus på att besöka de samiska barnen runt om i Sverige.

4. Du har just startat ett samiskt danscentrum i Vuollerim i stenåldersmuseets gamla lokaler som stått tomma i nio år. Vill du berätta mer om det?
Jag fick en fråga i december 2022 av norrbottens danskonsulent om jag kunde ta lite tid till att fundera på hur jag kan göra min verksamhet mer långsiktig hållbar då mina företag och föreningar är en av de största arbetsgivarna för professionell dans både i Norrbotten och Sápmi, trots ett frånvarande verksamhetsstöd. Det första jag tänkte var att vi behöver en lokal.

Jag visste inte då att det stod en tom designbyggnad i min hemkommun, Jokkmokk. Jag uppsökte kommunens näringslivsavdelning för rekommendationer utifrån mina behov av en stor, förhoppningsvis vacker lokal. Till sist fick jag veta att denna otroliga byggnad stått tomt i hela nio år. Jag åkte dit direkt och när jag klev in kände jag så starkt att denna lokal är inte bara för mitt kompani, detta kan bli världens första samiska danscenter. En resurs för dansare från hela världen men en hemma-lokal för samiska kulturutövare och konstnärer. En plats med en samisk värdegrund.

Jag hoppas även att detta ska komma bli platsen där samiska konstnärer ska känna sig fria att utveckla sin kultur både inom danskonst, jojk, musik, duodji eller vilka verktyg konstnären än avser att använda. Här kommer vi även arkivera scenkonst i ett första samiskt scenkonstarkiv riktat till dans. "Jillat", som vi döpt centret till, betyder "att tindra" på lulesamiska och invigdes den 16 november 2024 tillsammans med danskonstnärer från hela Sápmi. Vi ser fram att utveckla detta center tillsammans med dem och många fler samiska dansare.

5. Du har utvecklat en egen dansstil. Är det i första hand en målsättning att återskapa en samisk danstradition eller som ett verktyg för att uttrycka något?
Idén om att ens skapa en dansstil grundar sig i min utbildning där jag hela tiden naturligt lyft mitt samiska arv i min konst utan att riktigt reflektera över att jag gör det eller varför. När jag ville fördjupa mitt arbete på en mer akademisk nivå, började jag utforska vad det fanns för traditioner av dans i Sápmi och blev snabbt förtvivlad när jag förstod att mitt folk, samerna, kanske är det enda urfolket i världen som inte bevarat dansen som en tradition. Dansen och mitt kulturella arv kom så naturligt för mig som kombination, dansen är mitt språk och Sápmi är mitt hem. Frågeställningen jag mötte var, kan någonting som jag som same skapar idag vara samisk kultur?

Jag är kulturarbetare med en universitetsutbildning, jag är samisk kulturbärare, vad blir min dans när jag medvetet och icke medvetet påverkas av mitt arv? Kan jag definiera detta genom att analysera mina val och i kombination med andra mer traditionella kulturella uttryck från Sápmi? Denna process var för mig ett sätt att inte bara känna det jag upplever inom mig när jag dansar, jag upplever något obeskrivligt starkt som jag vill förklara, definiera, lära mig mer om genom att analysera och skapa ramar på ett sätt. Detta blev ett koreografiskt "score" som jag idag använder mig av i mina produktioner som ovan refereras till denna dansstil.

Jag har en examen i samtida dans från Institute of Arts i Barcelona. Givetvis har min dansträning influerat min konst men min drivkraft till mitt rörelsemönster kommer primärt från känslor jag upplever och som översätts till fysiska mönster. I grunden kommer jag från klassisk balett som jag dansat sen jag var mycket liten, något jag älskade. Trots att drömmen aldrig var att bli en ballerina har även detta influerat idag i min profession.

Jag ser träning som ett sätt att utveckla sin vokabulär, precis som ett nytt språk kan få dig kommunicera med fler. Att lägga till kunskap som olika dansstilar tror jag utvecklar mig men jag tror inte det tar bort vem jag är i grunden. Mitt kulturella arv kommer alltid finnas som en stor del av mig och det genetiska minnet sitter djupt. Jag kommer aldrig kunna veta hur vår danstradition kan ha sett ut men jag tror inte heller det är omöjligt att fysiskt minnas något. Det jag känner inom mig är att tiden är här för dansen från Sápmi att frodas och den kommer vara lika olika från person till person, precis som så att den samiska kulturen varierar från person till person, familj till familj.