Till navigation Till innehåll
Barn spelar blåsinstrument tillsammans med en vuxen.Barn spelar blåsinstrument tillsammans med en vuxen.Barn spelar blåsinstrument tillsammans med en vuxen.
I Varberg har kulturskolan gjort en omfattande undersökning bland barn och unga. Foto: Natalie Greppi

För att nå fler började kulturskolan i Varberg med att lyssna

Kulturskolan ska vara till för alla. Men hur vet man vilka som inte kommer? Och varför de inte gör det? I Varberg valde kulturskolan att börja med att ta reda på svaren.

Med stöd av Kulturrådets utvecklingsbidrag genomförde Kulturskolan i Varberg en omfattande kartläggning för att förstå vilka barn och unga de inte når i dag och vilka hinder som står i vägen. Målet var inte att bekräfta det man redan trodde sig veta, utan att skapa ett underlag för långsiktiga förändringar.

– För att framgent kunna göra mer riktade satsningar i syfte att bli en kulturskola för alla behöver vi först veta och förstå vart och till vem dessa satsningar ska riktas, säger Annika Werdelin, enhetschef på Kulturskolan Varberg.

Barnen fick beskriva sin bild av kulturskolan

Kartläggningen byggde på flera delar. En enkät skickades ut till grundskolor i hela kommunen och besvarades av 1 573 barn och unga. Dessutom genomfördes djupintervjuer med elevgrupper på sju skolor runt om i kommunen.

Det som framträdde var inte bara bristande kännedom om verksamheten, utan också tydliga föreställningar om vilka som går på kulturskolan och vad kultur är.

Många elever trodde att kulturskolan enbart erbjuder musikundervisning. Andra beskrev kulturskolan som en plats för ”töntar”, ”emos” eller elever som blivit tvingade dit av sina föräldrar.

– Majoriteten känner till oss, men har en bristfällig bild av vad vi gör. De uppfattar musik som enda utbudet och att musiken i sig är ”tråkig”, berättar Annika Werdelin.

I samtalen framkom också att kultur ofta hamnar långt ned på många ungas prioriteringslista.

– Skola, läxor, sport och sociala medier regerar deras tankar och tid. Kultur kommer ofta i sista rummet, säger Annika Werdelin.

Deltagarna har en annan bild

För att få en helhetsbild frågade kulturskolan också sina egna elever. 195 nuvarande elever deltog i en intern enkät. Resultaten skilde sig markant från de bilder som kom fram i intervjuerna ute på skolorna.

När eleverna fick beskriva kulturskolans betydelse med tre ord återkom framför allt orden: Lärande. Roligt. Tryggt.

De bästa minnena handlade nästan alltid om konserter, föreställningar, utställningar och andra tillfällen då eleverna fick visa upp vad de skapat tillsammans.

– Där skiner både vi och eleverna, säger Annika Werdelin.

För kulturskolan blev det tydligt att utmaningen inte bara handlar om avstånd, ekonomi eller kursutbud. Minst lika viktigt är bilden av kulturskolan.

– Då blir nästa steg att arbeta med kännedom och relationer innan vi börjar skapa nya riktade satsningar.

Underlag för framtida beslut

Varberg är en växande kommun. Samtidigt vill kulturskolan nå bredare än i dag. Därför ser man kartläggningen som början på ett långsiktigt arbete snarare än ett avslutat projekt.

– Det går att göra tillfälliga satsningar, men vi vill arbeta mer långsiktigt än så. För Kulturskolan i Varberg handlar det om att sätta ut en riktning för hur vårt framtida arbete ska se ut.

Kartläggningen gav inte alla svar. Men den gav något som är minst lika viktigt: en tydligare bild av verkligheten.

Och ibland är det där förändringsarbetet måste börja. Med att lyssna.

Vill du veta mer om hur Kulturskolan Varberg jobbar?

Annika Werdelin, annika.werdelin@varberg.se, 0340-886 15

Läs mer

Kontakt

Madeleine Hermerén

Handläggare Kulturskolecentrum

Magnus Dahl

Laddar...