En landsomfattande rörelse för läsning
Elisabet Reslegård är ordförande för Läsrörelsen, en ideell förening som arbetar främst för att stärka barns och ungas språk, läslust och demokratiska delaktighet. Mottot är ”Ge dina barn ett språk”. Arbetet sker i samverkan med bland andra bibliotek, skolor, kulturinstitutioner och företag. Läsrörelsen står bakom ett antal nationella satsningar som Läslovet vecka 44, Read Hour Sverige och Bok Happy Meal.
Elisabet Reslegård har en lång bakgrund inom folkbildning, kultur och samhällsfrågor, bland annat som informationschef på Kulturhuset i Stockholm. Under 1990-talet ledde hon den landsomfattande Dyslexikampanjen som hon initierade efter att hennes son fått diagnosen dyslexi.
Ett omfattande nätverk
Sedan Läsrörelsen lanserades på Bokmässan 2000 har föreningen haft 364 samarbetspartner från olika delar av samhället. Samverkan kan handla om att arbeta tillsammans med förlag, arrangera aktiviteter med bibliotek, sprida metoder via kommuner och skolor, eller arbeta läsfrämjande med stora kommersiella aktörer, som McDonald’s.
– Man måste vidga vyerna och nå människor på nya arenor. Vi vill nå ut till hela Sverige, säger Elisabet.
Delaktighet och struktur
I nätverket Läslov, där över 80 aktörer ingår, planeras och genomförs aktiviteter över hela landet. Alla i nätverket behöver hållas informerade. Projektet samordnas av Läsrörelsen, som har tät kontakt med de ingående parterna. Kan det inte bli rörigt med så många inblandade?
– Nej, säger Elisabet. Men det krävs en tydlig dagordning och struktur.
Ett sätt att få alla att känna sig inkluderade är att ha en inledande presentationsrunda. Enligt Elisabet går det även om man är hundra personer, som det har varit i konferenser för olika projekt, så länge det finns en effektiv ledning.
– Mötena är inte formella. Men formalia behöver vara korrekt.
Ömsesidig respekt
När Läsrörelsen inledde samarbetet kring Bok Happy Meal med McDonald’s restes många kritiska röster, till exempel från Författarförbundet. Men Läsrörelsen, med Elisabet i spetsen, tog sig tid att bemöta invändningarna, och vara tydliga med villkoren. Kampanjen drog igång 2001 och pågick i 18 år. Under den tiden ingick över 20 miljoner bra barn- och bilderböcker i Bok Happy Meal, så småningom i hela Norden. Hemligheten bakom det lyckade samarbetet var den ömsesidiga respekten.
– Det handlar om ett givande och tagande. Underdånighet gillar jag inte, säger Elisabet.
Även om parterna är olika stora ska man vara likvärdiga i projektet. Man får inte lämna ifrån sig inflytande. I alla samarbeten har Läsrörelsen hållit hårt på det. Det gäller att hela tiden vara korrekt och tydlig med vad som gäller.
– Man kan åstadkomma nästan vad som helst bara man är tydlig.
Förarbete helt avgörande
Ett noggrant förarbete är avgörande för en lyckad kampanj eller ett lyckat projekt. Förberedelse och planering är A och O. Det återkommer Elisabet ofta till.
– Ta dig tid att träffa alla parter, råder hon. Ha många möten. När du väl sjösätter projektet måste det bära.
Att nappa på en idé kan gå snabbt, men planeringen behöver tid. För Läsrörelsen har varje stor satsning tagit cirka ett år att planera. Elisabet brukar vara noga med att inte heller jäkta föreningens samarbetspartner.
– Ta er tid – det blir bättre då, säger hon ofta.
Ekonomin, en utmaning
Trots Läsrörelsens framgångar finns det utmaningar. En av de mest påtagliga är finansieringen. Det behövs verksamhetsbidrag för aktörer som Läsrörelsen, menar Elisabet.
I nuläget finns ofta medel för att dra igång projekt. Men det är svårt att arbeta långsiktigt om det inte existerar en hållbar plan för finansieringen på längre sikt.
– Vi har idéerna, kunskapen och erfarenheten. Men vi saknar medlen.
Tips för samverkan
Avslutningsvis: Vad är viktigast för att lyckas i samverkan kring läsfrämjande?
– Det gäller att våga prova, säger Elisabet. Att inte låta oron stå i vägen. Ibland kan en idé eller en möjlighet komma plötsligt – då gäller det att gripa tillfället och våga lita på sin intuition. Men även om starten kan vara spontan krävs noggrann planering. Förberedelserna får inte slarvas bort.
En annan nyckel är enligt Elisabet att skapa kontakt och hålla samtalet levande. Samverkan bygger på dialog, och det krävs ofta många möten där alla parter är delaktiga. En lyckad samverkan förutsätter ömsesidig respekt, och tydlighet om villkoren lägger grunden.