Tidskriften ponton
ponton är en tidskrift av, för och med unga mellan 14 och 21 år. Unga från hela landet kan skicka in nyskriven poesi, prosa, seriestrippar och fotografier som de skapat och få det publicerat.
Kulturrådet har pratat med Olga Beletski, bibliotekarie och Maria Bodin, redaktör. Båda arbetar med tidskriften ponton.
- Aktör: Föreningen tidskriften ponton.
- Samverkan: Stockholms stadsbibliotek.
- Ålder: 14–21 år.
- Antal deltagare: 18 personer ingår i redaktionen.
- Omfattning: Pågående redaktionsarbete. 12 redaktionsmöten per år samt arbete med litteratur- och kulturevenemang.
- Mål: Skapa en livaktig, svensk litteratur. Att vara ett skrivande, skapande, läsande sammanhang för unga, där allt material, texter, bilder, fotografier med mera, skapas av unga.
– En av pontons grundtankar är att skriva utan regler. Du behöver inte skicka in en text med början, mitt och slut i Times New Roman, storlek 12, utan det kan vara precis så fritt som det är när du skriver i dina mobilanteckningsappar eller i din dagbok. Det handlar dels om att tillgängliggöra, dels om att vi vill vara en tidskrift för experimentell litteratur. Det är också ett uttryck som är kul och intressant, säger Maria.
Redaktionen består av unga
Tidskriften ges ut i fyra nummer per år. ponton startade 1998 och drivs sedan 2005 som ideell förening. Den har en ideell redaktion bestående av 18 unga personer. Inför varje nytt nummer träffas de på redaktionsmöten, gör reportage och diskuterar alla inkomna bidrag, vrider och vänder på texterna, och bestämmer vad som ska publiceras. Även om en text inte publiceras är de noga med att höra av sig till personen som skickat in den och uppmuntra till att skicka in fler texter.
– Vi vill ju finnas för att unga ska kunna ha ett skrivande, läsande och skapande sammanhang. Både för redaktionen och de som skickar in. Att det finns en plats för dem, en tidskrift för dem, ett sätt att nå ut, bli publicerade. Att ens ambitioner för skrivande tas på allvar är viktigt, säger Olga.
Kan fungera som en språngbräda
Många som idag är vuxna och arbetar med litteratur har haft någon koppling till ponton som unga, antingen som publicerade eller som redaktörer. På så sätt har ponton blivit en del av ett större kulturellt sammanhang. Unga som blir publicerade fortsätter att skicka in material och det nära samarbetet med unga möjliggör förnyelse och att lyssna in vad unga vill.
– Det finns många unga där ute som vill ha ett skrivande, läsande och skapande sammanhang. Man får vara trygg i att det finns lust att skriva hos unga, poängterar Olga.
Samverkan för att nå ut
pontons når sina läsare både via sin egen webbplats och sociala medier. Redaktionen träffas i Stockholm på stadens bibliotek för redaktionsmöten och scenframträdanden. När ponton har öppna scener där unga får läsa sina dikter leder det till nya relationer och fortsatt skapande. Ofta hålls möten och släppfester på ungdomsbiblioteket Punkt Medis i Stockholm, men man ser till att också ha samarbeten med bibliotek i ytterstaden. Det går dock att vara med i redaktionen oavsett var man bor.