Det engagemanget, när man krokar arm, när man ser att fritids har betydelse. Wow.Anneli Glamsare är initiativtagare till "Läsa äger" som startade 2018. Projektet, som är ett samarbete mellan olika aktörer, verkar för alla barns rätt till en läsande gemenskap. Förenklat handlar projektet om att samarbeta och ta vara på varandras kompetenser, med olika uppdrag men mot gemensamma mål. Arbetet sker innan, under och efter sommaren för att motverka lästappet under sommarlovet. Klyftorna ökar om läskonditionen inte hålls i gång under sommarlovet. Nästan varannan elev tappar i sin läsfärdighet under den långa sommarledigheten. Allra mest tappar de som är lässköra och gapet ökar mellan den som tycker läsningen är lekande lätt och för den som tragglar på. Det slår hårt och klyftorna ökar. Undersökningar visar att problemet är som mest utbrett i områden med socioekonomiska utmaningar.
Det började med 3 skolor, 2 folkbibliotek och12 ungdomar i Botkyrka. Sommaren 2024 var det 850 ungdomar i ett 50-tal kommuner som högläste varvat med rörelseglädje på sommarfritids. Sommaren 2025 kommer över 1 200 feriepraktikanter att bli läsande förebilder genom Läsa äger.
Läsa äger är beforskat av professor Linda Fälth vid Linnéuniversitet, studien visade på signifikanta skillnader i barnens läsförmåga efter Läsa Ägers insats. De stora vinnarna var de lässköra barnen.
Anneli Glamsare arbetade tidigare som lärare och som språk-, läs- och skrivutvecklare. Nu arbetar hon på Bonniers Familjestiftelse med att föra ut Läsa äger till fler kommuner. Hon har blivit utnämnd till Årets läsfrämjare 2021 av Pascal Engmans stiftelse för initiativet Läsa äger. 2023 utsågs hon till Årets läsfrämjare av En bok för alla.
Vad är din största läsupplevelse?
– Jag väljer Vilhelm Mobergs, Utvandrarserie. Den har påverkat mig på så många sätt och gör än i dag. Tänker på flykten från fattigdomen med en önskan om att skapa ett bättre liv, inte minst för sina barn. Men också flykten från klassamhället, svälten, bristande framtidstro, förföljelse och en närande dröm om frihet på flera plan. Det var inte så länge sedan en tredjedel av Sveriges befolkning lämnade landet med hopp och längtan om att skapa något nytt och människovänligare. Jag tänker också på dagens flyktingar som bär samma drömmar. Böckerna känns ständigt aktuella. Visst blev guldet till sand för många men hoppet och gnistan som tändes om något bättre kan få drömmar att gro.
Vad är mest angeläget att göra för att öka läsningen hos barn och unga?
- Evidensbaserad tidig läsinlärning, som ger alla barn förutsättningar att på olika sätt bli självständiga läsare. Att systematiskt följa upp de lässköra barnen genom RTI – respons to intervention. Ingen ska lämnas utanför!
- Inspirerande högläsning där alla barn och ungdomar genom boksamtal får känna att de är en del av en läsande gemenskap. Låt läsningen och högläsningen få ta plats i skolan från förskolan till gymnasiet. Introducera läsningen tidigt, ”Läs för det ofödda barnet” prof. Ingvar Lundberg
- Att vi arbetar yrkesöverskridande och tar vara på varandras kompetenser. Skola, folk- och skolbibliotek, fritidshem m.fl. m.fl.
- Läsande förebilder, på flera sätt. Ungdomar läser för yngre barn, just närheten i ålder gynnar läsandet. Den här raden kan bli hur lång som helst.
- Synliggör att läsningen är hela samhällets angelägenhet.