Planerade konstformer läsåret 25/26

Listan nedan visar fördelningen för samtliga tolv konstformer som sökande kan kryssa för i ansökningsblanketten. Teater är den vanligaste konstformen som tagits med av 304 sökande. Arkitektur är minst förekommande och har valts av 36 sökanden. Övriga konstformer däremellan är i ordning: litteratur, musik, konst, dans, film, cirkus, slöjd, museum, media och foto.

• Teater 304
• Litteratur 299
• Musik 270
• Konst 266
• Dans 208
• Film 179
• Cirkus 164
• Slöjd 163
• Museum 153
• Media 94
• Foto 81
• Arkitektur 36

Teater, litteratur och musik håller sig kvar i topp

Teater, litteratur och musik är fortsatt de tre mest förekommande konstområdena i ansökningarna. Aktiviteterna varierar, och vi ser exempel på läsfrämjande insatser, spoken word, rap, dans, bildkonst och berättande, för att nämna några exempel.  

Statistiken överförd till verklighet

Det finns många fina projekt bland årets ansökningar att berätta om. Här ett axplock:

En resursskola skriver: ”vi [arbetar] aktivt för att minska stress genom anpassningar av ljus, ljud och visuella intryck. Det Skapande Skola-projekt vi söker medel för syftar till att utveckla detta arbete. Genom att låta eleverna skapa ljuddämpande konstverk förbättrar vi akustiken och stärker deras delaktighet och ansvar för skolmiljön”.

Arkitektur är den minst förekommande konstformen, men finns ändå i flera ansökningar. Där lyfts arkitektur fram som ett sätt att öppna dörren till det offentliga rummet, och som ett verktyg för att stärka barns och ungas röster.

Några exempel från ansökningarna:

• En huvudman i södra Sverige vill att eleverna får möta litteratur, musik, hantverk och dans med rötter i samisk kultur.
• En annan huvudman vill förena finska och svenska språket genom rap och hiphop.

En huvudman i en glesbygdskommun, med en nystart för Skapande skola, beskriver tanken med sin ansökan: ”Genom Skapande skola […] lär sig eleverna förmåga till eget skapande. När de upplever konstnärliga och kreativa uttryck genom litteratur, teater, konsthantverk och dans, är detta även redskap för lärande, men i en kompletterande form till det de vanliga lektionerna erbjuder.”

Här finns också en tydlig ambition att nå alla elever: ”Vi kommer även att lägga särskild vikt vid att elever i Anpassad grundskola och särskilda undervisningsformer får kulturupplevelser och skapande som är anpassade till deras förutsättningar, så att alla våra elever blir lika delaktiga.”

Anpassad grundskola och särskilda utbildningsformer

Alla barn och unga ska ha möjlighet att uppleva och skapa kultur – oavsett funktionsförmåga. Därför prioriteras ansökningar som riktar sig till anpassad grundskola och vissa särskilda utbildningsformer (så som, sjukhusskola, NPF-klasser, specialskolor, resursskola eller SiS ungdomshem etc.)

Om bidraget

Bidraget Skapande skola har funnits i sjutton år. Syftet är att ge elever långsiktig tillgång till konst och kultur i skolan. Under åren har bidraget utvecklats, i takt med samtiden, för att vara tillgängligt för sökande huvudmän och relevant för mottagarna: Barn och unga i skolan. Bidraget bygger på förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan, och på Barnkonventionen, där det i artikel 31 står att barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. ”Att fritt delta hänvisar till hur deltagandet går till, att inte bedömas, kontrolleras eller styras i vad en tycker om konst och kultur och bör förstås i relation till barns konstnärliga frihet i det egna skapandet.”

Statsbidraget Skapande skola ska bidra till att konst och kultur integreras i skolan på lång sikt. Genom möten med professionella kulturaktörer får elever i grundskolan möjlighet att fördjupa sig i olika kulturuttryck, utveckla sitt eget skapande och förstå värdet i konst och kultur.

Att stärka konstnärers försörjning genom bidraget är också en prioritering och den största delen av bidraget går till arvoden för professionella kulturutövare som möter barnen i olika projekt.

Kärnan i bidraget är att alla elever – oavsett var de bor eller hur deras skoldag ser ut – ska få möta kultur i skolan och förstå dess egenvärde.