Nu införs Fritidskortet
Nu får alla barn och unga i åldern 8–16 år möjlighet att använda sitt Fritidskort. Fritidskortet innebär att det blir billigare att utöva bland annat musik, dans, cirkus, teater, bild och film i de kommunala kulturskolorna.
– Att de ekonomiska trösklarna sänks är glädjande, vilket förhoppningsvis innebär att ännu fler barn och unga upptäcker allt det som landets kulturskolor erbjuder. Att få möjlighet att uttrycka sig kreativt och konstnärligt är utvecklande, säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet.
Fritidskortet ger föräldrar och vårdnadshavare till barn och unga i åldern 8–16 år 500 kronor varje år att betala för fritidsaktiviteter. Barn som är folkbokförda i hushåll där vårdnadshavaren fick bostadsbidrag någon gång under förra året kan få 2 000 kronor per år.
Kommunal kulturskola finns i 288 kommuner. Ungefär 190 000 barn och unga deltar i kulturskolans terminskurser. Många kulturskolor erbjuder även öppen verksamhet där ytterligare flera tusen barn deltar. I nuläget har sex av tio kulturskolor ansökt om att ingå i Fritidskortets register.
– Ansökningstiden för kommuner och föreningar har varit relativt kort, så att över hälften nu är med i registret är positivt. Vi vet att intresset för Fritidskortet är stort bland kulturskolorna. Inte minst såg vi det under förra hösten, då över 85 procent av kommunerna ansökte om medel för att förbereda sin verksamhet för Fritidskortets införande, säger Jenny Löfström Ellverson, projektledare för Fritidskortet på Kulturrådet.
Utöver deltagande i den kommunala kulturskolan kan vårdnadshavare använda Fritidskortet för aktiviteter inom bland annat idrott och friluftsliv.
Frågestund om Fritidskortet
För de kulturskolor som inte anslutit sig till registret arrangerar vi en öppen frågestund den 19 september.