Samverkan som motor

Målet med projektet, som genomförts med stöd av utvecklingsbidrag, har varit att utöka, tillgängliggöra och bredda kulturskolornas utbud för att nå fler och nya deltagare i de samverkande kommunerna. Har man då lyckats med det?

– Projektet syftade till att skapa en bestående verksamhet där digitala och hybrida mötesformer kompletterar det fysiska mötet. Där det digitala möter det analoga skapande inom vårt utbud på ett sätt som bidrar till våra kulturskolors utveckling framåt. Det ser vi att det verkligen har gjort, säger Lisa Söderlund, projektledare och verksamhetsutvecklare Kulturskolan Stockholm.

När det gäller att nå fler barn och unga tar hon det digitala utbudet inom musik som exempel, närmare bestämt piano, som många står i kö och efterfrågar kurser på nybörjarnivå.

– Här har hybrida kurser och helt digitala kurser varit ett sätt för att kunna ta emot fler deltagare trots begränsningar i lokal- och pedagogresurser, säger Lisa Söderlund.

Under projektets gång har man också identifierat och testat utbud för olika målgrupper. Ett exempel är äldre ungdomar som vanligtvis inte deltar i kulturskolans kursverksamhet eller deltagare som har svårt att komma på fysiska kurstillfällen varje vecka och unga med problematisk skolfrånvaro.  Ett konkret exempel på hur verksamheten har breddats är spelämnet som också väldigt tydligt har lockat en underrepresenterad målgrupp i kulturskolesammanhang: pojkar i högstadieåldern.

Har det sett likadant ut i de samverkande kommunerna?

– Vi har haft olika förutsättningar i Malmö, Göteborg och Stockholm, vilket har varit intressant då vi har behövt testa, utvärdera och anpassa nya digitala arbetssätt och kursformat till våra olika verksamheter. Exempelvis har Malmö och Göteborg kösystem, vilket Stockholm inte har. Det har påverkat hur vi har kunnat nå våra målgrupper. Vi har även haft olika förutsättningar för att erbjuda kurser i nya digitala ämnen som till exempel spelskapande. Där hade Malmö redan en spelpedagog på plats och ett etablerat kursutbud när projektet startade. Stockholm hade börjat testa en del verksamhet inom ämnet, medan Göteborg var nya i spelämnet. Här har samverkansträffar med våra pedagoger betytt väldigt mycket för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, menar Lisa Söderlund.

Initialt sattes tre spår upp för arbetet: Musik online, Spelskapande och Digital kulturbank. De två förstnämnda spåren bibehöll man projekttiden ut.

– Spåret med Digital kulturbank valde vi att i inkludera i de två andra spåren genom att satsa på att skapa ett digitalt undervisningsmaterial som är flexibelt och kan användas i många olika typer av verksamheter. Inom musik fokuserade vi på piano och gitarr och tog fram ett digitalt utbud för så väl kursverksamhet som öppen verksamhet. Inom spelskapande testade vi fysiska kurser, online-kurser och en gemensam kostnadsfri online-aktivitet för skollov: Game Jam. Vi testade även öppen och uppsökande verksamhet i samverkan med fritidsgårdar.

Utmaningar och positiva överraskningar?

Projektet har haft både utmaningar och en del positiva överraskningar. Till de utmaningar som identifierats under projektets gång hör exempelvis begränsade möjligheter att använda digitala plattformar där barn och unga befinner sig, och att nya digitala ämnen kräver ny kompetens bland pedagogerna.

– Det finns till exempel inte utbildningar inom spelpedagogik, och att rekrytera pedagoger med kunskap om spelutveckling har varit en utmaning. Det finns dessutom en poäng med intern kompetenshöjning för att behålla kunskapen i organisationen långsiktigt, i stället för att projektanställa, säger Lisa Söderlund.

Att nå ut kommunikativt med nya digitala ämnen och format som till exempel hybridkurser och helt digitala kurser som är mer som ”on demand”, har också varit en utmaning liksom rent juridiska utmaning kring GDPR, upphovsrätt, digital tillgänglighet och kommunövergripande verksamhet. Den största positiva effekten i projekten har varit samverkan som motor för innovation.

– Att parallellt driva utvecklingsarbete i våra respektive kulturskolor, som inspirerar, sprider kunskap och kompetens mellan våra organisationer. I stället för att uppfinna hjulet på varsitt håll har vi kunnat hämta inspiration från varandra. Samverkan har också inneburit en stor skjuts i vårt arbete med kompetensutveckling. Just erfarenhetsutbytet mellan pedagoger och verksamhetsutvecklare har betytt oerhört mycket för oss alla. Det är något vi tar med oss och använder oss av inom andra utvecklingsspår, som exempelvis ungas inflytande, tillgänglighet och inkludering samt användardriven utveckling.

Vägen framåt

Det tre-åriga projektet avslutas årsskiftet 2024/2025. Ett nytt samverkansprojekt har beviljats där kulturskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg satsar på att skapa ett tillgängligt och inkluderande digitalt utbud, med målgruppen i fokus. Det projektet har redan startats under hösten 2024 och kommer att pågå under läsåret, med förhoppning om förlängning. In i det nya projektet tar man framför allt med sig två insikter: behovet av att arbeta mer målgruppsfokuserat och behovet av att skapa ett digitalt utbud som är tillgängligt för så många som möjligt.

– Vi utgår här från principen för universell utformning, att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början för att på så sätt inkludera fler och slippa göra anpassningar i efterhand. Vi lär oss även metoder från tjänstedesign och användardriven utveckling för att undersöka målgruppers behov och efterfrågan, avslutar Lisa Söderlund.

Tips till andra som vill göra samverkanssatsningar 

• Samverkan är en nyckel till utvecklingsarbetet! Möjligheten att kroka arm och dela erfarenheter, kompetenser och lärdomar gör att vi blir så mycket starkare tillsammans än vad vi hade kunnat vara var och en för sig.
• Var samtidigt inlyssnande och förstående för var och ens förutsättningar i projektet. Kulturskolor har precis som våra målgrupper olika behov, möjligheter och begränsningar. Det är viktigt att arbeta med dessa och inte emot dem. Lyft fram era styrkor och svagheter och se båda delar som resurser för samverkan.
• Identifiera tydliga ”varför”: Vad, hur och när kan det digitala utbudet komplettera befintlig verksamhet? För vem? Önskade effekter - kvalitet och/eller kvantitet? Vilka andra satsningar behöver den digitala utvecklingen samverka med?
• Insikt eller vuxengissning? Involvera barn och unga i utvecklingsarbetet. Ha fokus på att skapa värde för de som vi är till för. Arbeta målsökande via metoder inom Tjänstedesign eller Användardriven utveckling. 
• Samverkan som motor: Driv parallella processer som inspirerar och sprider kunskap mellan samverkansparterna. Identifiera likheter/olikheter och anpassa till egen verksamhet. 

Kontakt:

Lisa Söderlund
Verksamhetsutvecklare Utvecklingsenheten
Kulturskolan Stockholm
E-post; lisa.soderlund@edu.stockholm.se

Mer information

Kulturskolan Stockholm