Hur såg processen ut från idé om samordnare till att du kom på plats?
– Kulturskolan är ett av sex prioriterade områden i Boråsregionens kulturplan. Utvecklingsarbetet styrs av långsiktiga målsättningar på nationell (Förordning 2019:470), regional (Västra Götalandsregionens kulturstrategi 2024-2027) och delregional nivå (Boråsregionens kulturplan 2024-2027). Sedan 2017 finns en gemensam vision för "Sjuhärads gränslösa kulturskolor" och i en förstudie "Stärkt kulturskolesamverkan i Sjuhärad" identifierades behovet av att stärka samverkan för att möta kulturskolornas utmaningar. Under hösten 2022 anställdes en utvecklingsledare, det vill säga jag, för att driva utvecklingsprocesserna framåt, förbättra samverkan och skapa strukturer som främjar långsiktighet, kontinuitet och kvalitet.
Hur är din tjänst finansierad och vem ger dig uppdrag?
Tjänsten finansieras av Boråsregionen och kulturskolebidrag från Kulturrådet. Arbetet drivs utifrån Boråsregionens kulturplan, vi arbetar utifrån de tre mål som finns där:
– Stärka barn och ungas rätt att påverka kulturskolans verksamhet, utbud och utveckling.
– Bygga ett regionalt kulturskolekluster med gemensamt utbud av olika estetiska uttrycksformer.
– Fortsätta att arbeta för ett breddat deltagande för barn och unga.
Vad är i fokus för ditt arbete just nu?
– Nu skriver jag en årsrapport om vad vi har gjort och utmaningar framåt, men i mitten av december är det premiär för vår nya strategiska arbetsgrupp med kulturchefer och utbildningschefer. Det ser jag fram emot! Vi är fyra kulturskolor av sju som är organiserade under utbildning och vi hade bara kulturchefer i vår styrgrupp förut. Vi såg att vi saknade förankringen i vissa kommuner och med en ny styrgrupp hoppas vi att det ska leda till ett större intresse och engagemang för utvecklingsarbetet i fler kommuner. Jag förbereder också för utvärderingsträff för våra "elevrådsstöttare". Det har hänt mycket och det är viktigt att ses och summerar alla aktiviteter med elevråden och firar allt vi lärt oss. Vi har också tagit emot synpunkter på Sjuhärads strategi för barn och ungas inflytande av både elever och lärare, det måste också tas omhand.
Vilka är de viktigaste insatserna en regional samordnare kan göra för att stödja och utveckla kulturskolorna?
– Alla våra mål är viktiga men arbetet är beroende av att gruppen med kulturskolechefer har ett bra samarbetsklimat, kan se samverkansvinsterna och att de har stöttning av sin kommun. Att se till att omvärldsbevakning och kollegialt lärande är en röd tråd genom processen kan jag se är viktigt för både chefer och pedagoger. Det finns givna samverkansvinster i att ha gemensamma kompetensutvecklingsdagar och regionala ämnesnätverk som träffas regelbundet. Under de här åren har vi tillsammans skapat nya rutiner, roller och gemensamma verktygslådor som utgör en grund för att bygga ett gemensamt kulturskolkluster.
Nämn en viktig framtidsfråga för kulturskolorna i ditt län?
– Kompetensförsörjning är en utmaning för de flesta Kulturskolor. I Sjuhärad, är många medarbetare deltidsanställda och vi ser en möjlighet med att skapa större tjänster för lärare som arbetar i fler kommuner. Genom mer samverkan hoppas vi kunna skapa attraktiva arbetsplatser samtidigt som vi barnen får tillgång till fler ämnen och engagerade, kvalificerade pedagoger. Ett exempel är att Kulturskolorna tillsammans skulle kunna finansiera lärare för ämnen som vi vet att barn och unga har efterfrågat, till exempel bild- och form eller serieteckning.
Vad kan det regionala samarbetet ge för långsiktiga effekter för barn och unga i respektive län?
– Om vi kan skapa ett Kulturskolekluster kan vi få en mer likvärdig kulturskola för barn och unga, oavsett var du bor i Sjuhärad. Kommunerna i Sjuhärad kan i högre grad säkerställa att de kan tillgodose barns rätt att uttrycka sig med kultur. När det finns kvalificerade och engagerade lärare i fler ämnen och fler olika slags verksamhetsformer blir det enklare att för barn och unga att hitta just sitt uttryck och en verksamhetsform som passar.