Krönika: Ungas egna intressen är vägen till läslust

Krönikor från Kulturrådet som rör läsfrämjande belyser läsning av, med eller för barn och unga ur olika perspektiv. Innehåll och åsikter är krönikörernas och behöver inte stämma överens med Kulturrådets hållning.

----------------------------------

Utan lust blir ingen en god läsare. Har ni hört det uttrycket? Under mina snart tjugo år som läsfrämjare har den meningen varit min viktigaste stöttepelare. Jag vill att barn ska inse hur fantastiskt läsning kan vara. Först då orkar de läsa så pass mycket att de hittar flytet i läsningen och utvecklas till goda läsare.

Men hur gör man för att barn och unga ska hitta läslusten? I min värld finns det bara ett sätt, som är överlägset alla andra. Jag frågar barnen vad de är intresserade av och utgår från detta när jag tipsar dem om texter. Gillar barnen tv-spel plockar jag fram texter om tv-spel av olika slag. Minecraft-handböcker, tv-spelstidningar och ljudböcker som handlar om spel. För mig är inga av dessa texter bättre än de andra. Bara barnen läser med lust så är jag nöjd.

Ska vi vuxna bestämma vad som är god litteratur och styra vad våra unga läser utifrån det så är vi illa ute. Då får vi en ny generation som avskyr läsning. Man skapar inte läsare genom att sätta ”Röda rummet” i händerna på läsovana 15-åringar. Fråga i stället vad dessa 15-åringar gillar! Gillar de skräck? Perfekt! Ge dem då de första delarna i en manga-serie i skräckgenren eller tipsa om Creepypodden. Många av ungdomarna tar sig sedan vidare till andra typer av litteratur, medan andra fortsätter att plöja mangaserier upp i vuxen ålder. För mig som läsfrämjare är inte det ena bättre än det andra. Mitt mål är att alla ska få fantastiska läsupplevelser, upptäcka det magiska med berättelser och vilja fortsätta läsa hela livet.

Nuförtiden lever barn och unga stora delar av sina liv på nätet. De umgås och roar sig framför skärmar. Det är lätt att gnälla över att barnens skärmtid går ut över läsandet. Det må så vara, men sådant gnäll leder ingen vart. Jag funderar hellre på hur ungas intresse för internet och digitala verktyg kan locka till läsning och läsrelaterade aktiviteter.

Just nu upplever jag som bibliotekarie något otroligt. Ungdomar och unga vuxna som alltid varit svåra att locka till biblioteket har plötsligt börjat låna massor av böcker. Visst är det fantastiskt! Och allt beror i stort sett på en sak. TikTok! På denna sociala plattform finns massor av läsande förebilder som dagligen tipsar om sina bästa böcker och får andra att vilja läsa dem. Jag är en erfaren och ganska hyfsad läsfrämjare, men mot läsfrämjarna på TikTok står jag mig slätt. Påverkan som dessa personer har på ungdomar är oslagbar.

”Vårt samtalande om böcker får oss, mer än något annat, att växa och utvecklas som läsare.” Så skriver författaren och pedagogen Aidan Chambers i sin bok Böcker inom och omkring oss. Jag håller absolut med honom. Men det är inte alltid lätt att få barn och unga att vilja diskutera text och prata med varandra om läsupplevelser de haft. Men det går, och inte sällan kan digitala verktyg och resurser på nätet få dem att komma igång. På en digital plattform som Goodreads kan alla över 13 år skriva bokrecensioner och diskutera texter digitalt. De som är yngre kan prova webbsidor som Barnens bibliotek och Polarbibblo.

Jag som bibliotekarie håller i spelifierade textsamtal för att få barn att diskutera text. Jag skapar digitala spel som barnen hjälps åt att klara genom att diskutera det de läst med varandra. Jag gör spelen eftersom jag vet att de flesta barn gillar att spela. Spelen fungerar som en morot för att barnen ska komma igång med diskussionerna.

För mig är den digitala tekniken ett fantastiskt hjälpmedel för att få barn och unga att vilja läsa och diskutera text. Och jag har gott hopp inför framtiden. Jag förfasas inte över vad barn och unga läser. I stället jublar jag för att de läser och intresserar sig för berättande. Jag blir lycklig när jag ser hur de tipsar varandra om läsning, oavsett om de gör det på biblioteket eller på nätet och jag gläder mig åt att de faktiskt vill diskutera text om kontexten är den rätta. Ännu föds det barn som med rätt stöttning kommer att älska text och allt som har med läsning att göra.

Tobias Gard, barnbibliotekarie i Trollhättan och författare.