Yttrandefrihet och rätten att inte diskrimineras
För ett år sedan stod Kulturrådet och IFACCA värd för en världskonferens på temat Safeguarding Artistic Freedom. 400 delegater från 90 länder djupdök i skilda perspektiv på ämnet konstnärlig frihet. Resultatet av alla samtal blev en rapport som ringar in vad världens ledare behöver göra för att bättre svara upp mot FN:s internationella konventioner för mänskliga rättigheter.
Vittnesmålen och samtalen som genomfördes både på och vid sidan av scenen berörde mig djupt. Känslan av att Kulturrådet med stöd av UD, Kulturdepartementet och Sida klarat av att skapa en sådan kraftfull arena kändes fantastiskt och hoppfullt. Sedan dess har tyvärr mycket hänt i världen som ytterligare kommit att utmana den konstnärliga friheten och rätten att inte diskrimineras. V-dem konstaterar inför detta supervalår att såväl demokrati som styrelseskick riskerar att decimeras ytterligare. Krig och konflikter polariserar befolkningar inte bara i de aktuella samhällena där katastrofer utspelas, utan med ekon över stora delar av världen. Vad gör det med den konstnärliga friheten?
Kulturrådet har som myndighet ett viktigt uppdrag att utifrån riksdagens kulturpolitiska mål, internationella konventioner som Sverige inte bara ratificerat utan ibland också drivit fram, att säkerställa att utrymmet för konstnärlig frihet inte inskränks. Allt detta bottnar i våra grundlagar där yttrandefriheten och rätten att inte diskrimineras slås fast.
Diskussionen om konstnärlig frihet böljar ständigt fram och tillbaka. I Sverige är det inte ofta som kulturfrågor plockas upp av ledarsidorna, men just frågan om konstnärlig frihet har fått ett återkommande utrymme där. Mitt intryck är att frågan sällan diskuteras i sin komplexitet; rättsstatens principer, yttrandefrihetens gränser, rätten att inte diskrimineras men också konstnärers sociala och ekonomiska villkor, upphovsrätt, hot och hat, minoriteters kulturella rättigheter, instrumentalisering av konst och kultur, politisk styrning, AI:s påverkan och censur av olika slag. Konstnärlig frihet får inte relativiseras men lösningarna för att stärka den är alltid kontextuell.
Här i Sverige skilde sig debatten en hel del från de flesta övriga länder med armlängdsinstitutioner som Kulturrådet. Här kom kritiken från en del sökande av Kulturrådets bidrag i dagen genom Kulturanalys rapport Så fri är konsten. Rapporten resulterade i att Kulturrådet vidtog en rad åtgärder. Myndighetens extra långa arm som garanteras i vår bidragsprocess sågs över och förbättrades. Rekryteringen av ledamöter till våra många sakkunniggrupper öppnades för självanmälan. Vi förändrade våra ansöknings- och redovisningsblanketter så att frågor som kunde upplevas som styrande av det konstnärliga innehållet togs bort. Vi har arbetat med att utveckla beredningen av bidrag och inte minst stärka våra sakkunniggrupper och öka deras kunskap om exempelvis självreflekterande arbetssätt i bedömning av ansökningar.
Kulturrådet är också en myndighet med särskilda uppdrag och ansvar att säkerställa kulturella rättigheter. För att säkerställa myndighetens arbetssätt och kompetens har vi påbörjat ett treårigt kompetensutvecklingsprogram som ska skapa bättre förutsättningar att verka som kunskapsnav för sektorn. Som myndighet har vi ett ansvar att följa och förstå de sannings- och försoningskommissioner som genomförs, inte bara i Sverige men också i Norge. Vi lyfter fram ungas röster och utvecklar metoder för våra samråd med minoriteter och civilsamhälle. Att många olika röster kan göra sig hörda genom att skapa konst och kultur och dessutom möta en diversifierad publik är nödvändigt för att upprätthålla konstnärlig frihet och kulturella rättigheter.
Berättelser om hur hat och hot sprider sig och leder till självcensur är oroande. Vi myndigheter behöver tillsammans med kulturens aktörer och övrig offentlig sektor bygga tillit och ingjuta mod genom att stå upp för konstnärer och kulturverksamheter. Precis hemkommen från ett möte i Tartu, inte långt från den ryska gränsen, med kollegor från hela Europa fylls jag med beslutsamhet att fortsätta det enträgna arbetet. Låt oss hjälpas åt att säkra och stärka konstnärlig frihet och kulturella rättigheter.
Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet
Läs mer
The International Federation of Arts Councils and Culture Agencies (IFACCA)