Hurra för 250 år av judiskt liv i Sverige!

Märkesåret inleds på allvar den här veckan i maj med mängder av aktiviteter runt om i Sverige för att synliggöra judiskt liv idag och den myriad av avtryck som judisk kultur har gjort genom århundradena i Sverige. Hela det offentliga Sverige från riksdag och regering till kommuner, regioner och organisationer deltar i jubiléet och synliggör olika delar av den rika judiska historien i vårt land. Jubileumsåret är ett gyllene tillfälle att bredda och fördjupa kunskapen om judiskt liv i Sverige utifrån en mängd av perspektiv. Forum för levande historia samordnar jubileet i nära samverkan med judiska aktörer. På webbsidan om judiskt liv fylls det ständigt på med aktiviteter i hela landet. Jag har själv hunnit ta del av Värmlands museums utställning om det judiska Värmland, deltagit i jubileumskonserten i Stora synagogan i Stockholm, sett utställningen Stolt jude på Forum för levande historia och utställningarna på Raoul Wallenbergs torg om Judiska hjältinnor och Judiskt liv som är öppen för alla dygnet runt.

Alla vi som lever tillsammans här i Sverige behöver odla vår nyfikenhet på varandra. Det gäller alla minoriteter och inte minst våra nationella minoriteter och urfolk som är bärare av särskilda rättigheter. Sveriges minoritetspolitik, som idag ger möjlighet att utveckla sin egen identitet, språk och kultur, har skiftat genom historien. Särskilt vi som verkar inom det allmänna har stort ansvar att lära oss mer om förutsättningarna för minoriteter för att säkerställa att rättigheter tillgodoses, minoriteten synliggörs och att den generella kunskapsnivån höjs. I alla tider har judar behövt hantera antisemitism som tagit sig olika uttryck beroende på världspolitik men också ekonomisk, social och religiös dynamik i samhället. Att judar i alla åldrar ska våga vara öppna med sin judiska identitet här i Sverige är ett ansvar vi alla måste bära.

På Kulturrådet har vi uppdraget att verka för att judisk kultur ska kunna fortsätta att utvecklas med utgångspunkt i den judiska minoritetens behov och önskemål. Vi gör det bland annat genom att fördela bidrag till judiska kulturorganisationer och projekt, synliggöra judisk kultur i våra kanaler och i dialoger med andra aktörer samt att årligen hålla samråd med den judiska minoriteten. Det sistnämnda gör vi tillsammans med Kungliga biblioteket, Institutet för språk och folkminnen samt Folkbildningsrådet. Det leder till att vi bättre förstår behoven hos den judiska minoriteten men också att vi samordnar våra roller som myndigheter och nationella organisationer och lär av varandra.

Så jag hoppas att du passar på att öka din kunskap genom att ta del av många olika aktiviteter om judiskt liv i Sverige: konst, kultur, föredrag, böcker, artiklar och stadsvandringar. Bara att dyka ner i programmet! Vi ses!

Kajsa Ravin
Generaldirektör, Kulturrådet