Dialog för en mångfald av kulturuttryck
I samband med den internationella dagen för kulturell mångfald, dialog och utveckling den 21 maj bjöd vi tillsammans med Svenska Unescorådet in organisationer från civilsamhället till ett dialogmöte.
Maria Wilenius, generalsekreterare för Svenska Unescorådet introducerar mötet.
Ny lägesrapport
Kulturrådet ska i enlighet med Unescos 2005-konvention verka för en mångfald av kulturyttringar, där olika röster ges utrymme. Nyligen släppte Unesco rapporten ReShaping Policies for Creativity som är en global lägesrapport om statusen för de kulturella och kreativa sektorerna. Under mötet diskuterades rapporten samt Sveriges inspel till reviderade riktlinjer för konventionens implementering i den digitala miljön.
Vid dialogmötet deltog bland andra Teshome Wondimu, grundare och vd för kulturorganisationen Selam, som har kontor i Stockholm och Addis Abeba. Selam är en av organisationerna som får stöd genom vårt program för konstnärlig frihet. Programmet stödjer också nätverket Pan-African Network for Artistic Freedom (PANAF), som drivs av Selam.
Vi passade på att ställa några frågor till Teshome Wondimu som medverkade med programpunkten, Hur kan man arbeta med konventionen i praktiken?

Vad betyder Unescos 2005-konvention för Selam och ert arbete?
Konventionen satte ord på något som vi redan arbetade med sedan starten 1997. Den 30 augusti det året arrangerade jag den första konserten under namnet Selam: African Night, på Fasching i Stockholm. Folk stod i kö i en timme utanför. Musiken jag ville visa upp, från Afrika, Karibien och Latinamerika, fanns knappt på de etablerade scenerna i Sverige då. Inte för att den här musiken på något sätt var sämre, utan för att ingen här hade skapat en plats för den här musiken att finnas till och få höras.
Detta tycker jag i grunden är vad konventionen handlar om: att mångfalden av kulturyttringar har ett värde i sig och aktivt måste skyddas. För Selam innebär det att vi skapar scenutrymme för röster som annars inte får höras, och att vi bygger plattformar – som vårat Pan African Network for Artistic Freedom (PANAF) – som stärker konstnärers rättigheter och rörlighet på den afrikanska kontinenten.
Vilka framsteg och utmaningar från Unescos lägesrapport är viktigast för Selam att lyfta?
En av de viktigaste utmaningarna är konstnärers rörlighet. Afrikanska konstnärer som vill turnera i Europa möter regelbundet visumhinder och regelverk som inte är anpassade för kulturarbetarnas verklighet. Det är en direkt konflikt med konventionens mål.
En annan utmaning är den digitala omvandlingen. Vi driver just nu Muzikawi, vilket är en plattform som bygger praktisk infrastruktur för etiopiska konstnärers upphovsrätter. 86 procent av etiopiska lyssnare lyssnar via YouTube. Artister har miljontals streams, men royaltyerna når sällan fram, eftersom infrastrukturen saknas. Frågan vi ställer oss är om AI kommer att reproducera gamla ojämlikheter, eller om den kan användas för att utjämna dem.
Selam startades 1997 och bygger på kulturellt utbyte, särskilt med Afrika. Hur ser du på kulturutbudet i Sverige i dag? Ges det utrymme för olika kulturröster?
Det har blivit bättre sedan 1997, men strukturella problem kvarstår. Finansiering, infrastruktur och beslutsfattande är fortfarande ojämnt fördelat. Konstnärliga uttryck från Afrika och den globala diasporan behandlas ofta som nisch snarare än som en naturlig del av det svenska kulturlivet. Jag ser att det finns vilja, men viljan måste följas av strukturer.
Kulturell mångfald är inte en nischfråga. Det är en demokratifråga.
Är det något mer du vill skicka med till läsaren?
Kulturmångfald är inte ett särskilt intresse för en liten grupp. Det är en fråga om vilka berättelser, ljud och uttryck som får forma vårt gemensamma kulturliv. Selam har arbetat med detta i nästan 30 år. Vi är övertygade om att civilsamhällets roll – som konventionen lyfter i artikel 11 – är avgörande. Vi är inte bara mottagare av kulturpolitik. Vi är med och formar den.
Bakgrund 2005-konventionen
Kulturrådet är nationell kontaktpunkt för 2005-konventionen, som är ett avtal med Unescos medlemsstater. Unescos 2005-konvention slår fast att medlemsstaterna har både rättigheter och skyldigheter att föra en kulturpolitik som stödjer kulturell mångfald och internationellt kulturutbyte. Med kulturell mångfald menar vi i det här sammanhanget en mångfald av kulturella, konstnärliga och kreativa uttryck. Syftet med konventionen är att konstnärer, kulturarbetare och medborgare i hela världen ska ha möjlighet att skapa, producera, sprida och ta del av ett brett utbud av kulturella varor, tjänster och aktiviteter.
Program för konstnärlig frihet är ett exempel på vårt breda internationella arbete inom uppdraget att främja kulturens roll för yttrandefrihet och demokratisering samt att verka för synergier mellan kulturpolitiska och biståndspolitiska insatser. Programmet genomförs i samarbete med Sida.
Läs mer
ReShaping Policies for Creativity
Unescos 2005-konvention: Skyddar den kulturella mångfalden
Konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, Svenska Unescorådet

