Stort intresse för Fritidskortet bland kulturskolorna
258 kommuner får ta del av 30 miljoner för att stärka kulturskolan i deras arbete med Fritidskortet. Genom Fritidskortet sänks de ekonomiska trösklarna för barn och unga att utöva bland annat musik, cirkus, bild och teater.
Bidraget innebär att 90 procent av landets kulturskolor får möjlighet att genomföra insatser utifrån lokala behov.
– Kommunerna har stor frihet att avgöra vilka satsningar de behöver genomföra. Det är viktigt då förutsättningarna ser olika ut. Förra året utlyste vi ett liknande bidrag och då såg vi att två av tre kommuner använde bidraget för att nå barn och unga i socioekonomiska utsatthet, säger Jenny Löfström Ellverson, projektledare för Fritidskortet på Kulturrådet.
Uppföljningen av förra årets bidragsfördelning visar vidare att 33 procent använde medel till att köpa in köpa in material och instrument och 14 procent använde bidraget för att anpassa verksamheten för personer med funktionsnedsättning. Båda insatserna skapar förutsättningar för fler barn att ta del av kursutbudet.
Fritidskortet infördes i september och i nuläget är 80 procent av de kommunala kulturskolorna del av Fritidskortets register.
– Det är ett antal kommuner som idag inte är med i registret men som sökt och beviljats medel. Ett av syftena med bidraget är även att underlätta för kommunerna att ansluta sig. Vi ser att många redan anslutit sig och med dessa medel hoppas vi att ännu fler gör det, säger Jenny Löfström Ellverson.
Sedan lanseringen i september har drygt 341 600 barn laddat ned sitt kort, vilket motsvarar ca 30 procent av målgruppen. Av dessa barn har drygt 40 460 barn fått det utökade fritidskortet, vilket innebär 2 000 kr per år.