Till navigation Till innehåll
I Örnsköldsvik har man arbetat inkluderande sedan starten av Skapande skola 2008. I Örnsköldsvik har man arbetat inkluderande sedan starten av Skapande skola 2008. I Örnsköldsvik har man arbetat inkluderande sedan starten av Skapande skola 2008.

I Örnsköldsvik har man arbetat inkluderande sedan starten av Skapande skola 2008.

Kulturfrön, kulturkärnor, kulturnät och kulturråd. Så kallas grupperna där elever och förskolebarn är med och bestämmer hur Skapande skola ska se ut i Örnsköldsvik. Det är en viktig delaktighets-process som tar tid men är mödan värd.

– Det kommer förslag på kulturaktiviteter från grupperna under hösten och så trillar det ner i skolorna under våren. Det handlar om demokrati och då går det inte fort. Men det är viktigt att eleverna upplever att de är med i en process. För eleverna på lågstadiet, förskoleklass och förskolan erbjuder vi aktiviteter för alla, säger Skapande skola-samordnaren Sten-Ove Sundlöf.

I Örnsköldsvik har man arbetat inkluderande med eleverna sedan starten av Skapande skola 2008. Under höstterminen besöker kommunens samordningsråd skolorna och träffar grupperna på mellan- och högstadiet. Samordningsrådet består av Skapande skola-samordnaren och representanter från kulturskolan och Kultur- och fritidsförvaltningen.

– Vi berättar vad Skapande skola kan erbjuda. Första gången vi möter grupperna under hösten kickar vi igång dem. Efter varje möte kommer nya idéer och förslagen vaskas fram, säger Sten-Ove.

Grupperna består av lärare och ett par elevrepresentanter per klass. De träffas ett par gånger under höstterminen. När de bestämt sig för vad de vill göra bollar de idéerna med samordningsrådet. Ett kulturråd på en högstadieskola består av ca 10 personer. De fungerar ungefär som skolornas traditionella elevråd. I Örnsköldsvik finns 11 högstadieskolor.

– Vi sitter på Skapande skola-medlen centralt och när kulturråden bestämt vad de vill göra så kollar vi att aktiviteterna är okej, att kulturaktörerna till exempel är professionella.

Sten-Ove berättar att det händer att eleverna själva ringer upp till exempel en teatergrupp. Eleverna fungerar då som arrangörer.

– Självsäkerheten stärks och de växer av att vara arrangörer. Det är ett växande och ett lärande vi tycker är viktigt.

Sten-Ove jobbar halvtid med skolornas kulturråd.

– Logistiken tar tid men det är värt den tiden. Det ger också ringar på vattnet. Kulturråden gör ju andra saker, andra kulturaktiviteter som ligger utanför Skapande skola. De arrangerar till exempel utställningar.

När läsåret är slut utvärderar man tillsammans. Vilka kulturaktiviteter var lyckade, vilka var mindre lyckade? Vad bör utvecklas till nästa läsår? Eleverna får tack vare Skapande skola inte bara en inblick i ett visst konstområde när de arbetar med till exempel en filmare utan lär sig i grupperna att samarbeta och kommunicera, menar Sten-Ove.

Förskolan, förskoleklasser och lågstadiet får förslag på aktiviteter från samordningsrådet. Eftersom barnen är yngre tar personalen större ansvar. Det är först på mellanstadiet som eleverna börjar få eget inflytande.

– Men för eleverna på lågstadiet, Förskoleklass och förskolan erbjuder vi aktiviteter för alla.

Hur får man till riktig delaktighet?

– Eleverna måste känna att det är konkret, att d inte bara kan påverka på pappret. Det måste vara seriöst. Och då måste också de vuxna i gruppen släppa fram elevernas idéer. Man måste ha det förhållningssättet i gruppen, att som vuxen släppa taget, säger Sten-Ove.

Sten-Oves bästa tips för delaktighet:

  • Uppmuntra eleverna att kontakta kulturaktörerna. De växer så det knakar.
  • En samordningsgrupp är viktig, att kunna bolla idéer och dela på uppgifterna.
  • Håll fast vid det som fungerar bra, så det blir en naturlig del i verksamheten. I vårt fall är det höstbesöken på skolorna.