Mitt namn är Iren Horvatne och jag är rom från Ungern. Jag har bott i Sverige sedan 1987 och jobbar som modersmålslärare i romani lovara-dialekten inom Malmö stad. Jag är legitimerad lärare för högstadiet samt gymnasiet, och utifrån min erfarenhet och bakgrund har jag valt att endast arbeta med romska barn eftersom jag anser att jag kan vara till mer nytta, och vara mer behjälplig, för romska barnen än för icke-romska barn. Jag vill motivera att de romska barnen ska förstå att det finns en mening med att läsa och att läsningen har en viktig roll i deras liv.

Har man viljan klarar man allt

För mig har drivkraften att arbeta med romska barn bland annat varit att jag vill visa att romer också kan lyckas. Jag vill också vara en förebild för universitetsutbildning. När jag och mina elever diskuterar framtiden och utbildning säger mina elever ofta: ”Varför ska jag läsa? Varför ska jag gå till skolan? Jag kommer ändå inte få jobb i Sverige.” Då kan jag visa dem att jag är ett exempel: ”Om jag har kunnat klara det, som studerade samtidigt som jag hade barn och familj, då kan ni också göra det!”

Jag brukar alltid säga att om jag kunde klara en högskoleutbildning och ta examen kan alla andra också göra det. Det är bara viljan som krävs – har man viljan så klarar man allt.

Malmö Romska Idécenter stöttar både barn och föräldrar

Det är viktigt att romska barn har en förebild, en som kan uppmuntra dem, en som kan visa dem något annat än de är vana vid. Romska barn har stereotypiska tankar om romer. För att försöka ändra detta tankesätt startade jag och en annan romsk modersmålslärare en förening – Malmö Romska Idécenter. Det är en ideell förening som arbetar för att underlätta romers integration i det svenska samhället. Syftet med föreningen är också bibehålla den romska kulturen, språket och traditionerna samt motarbeta alla former av diskriminering.

När föreningen startades var syftet i första hand att vi skulle ge romska barn läxhjälp både på svenska och romani, och en stor del av föreningens arbete bygger på att revitalisera det romska språket. Målet är i första hand att hjälpa så många som möjligt av barnen att uppnå behörighet till gymnasiet. Därför involverar vi även barnens föräldrar för att lära dem de didaktiska metoder som behövs för att kunna hjälpa deras barn med skolarbete, vilket medför att arbetet kan fortsätta hemma. Det blir ett samarbete mellan oss, hemmet och samhället.

Modersmålet är det viktigaste språket

I föreningens verksamhet insåg vi snabbt att de romska barnen har brister i båda språken, det vill säga i både svenska och romani. För att öka deras kunskap i modersmålet romani startade vi olika projekt om revitalisering av det romska språket. Vi vet att modersmålet är det viktigaste språket. Det är det språk barnet använder för att känna och tänka, och det är en viktig del av identitetsutvecklingen. Det är också ett instrument för att bevara och överföra kulturarvet från generation till generation.

Goda kunskaper i modersmålet stöder kommunikationen inom den egna språkgemenskapen, och det behövs i den dagliga kontakten med familjen och vänner samt för att hålla kontakt med släktingar och vänner både nära och i andra länder. Om man bevarar och vidareutvecklar modersmålet är det också en grund för att lyckas lära sig svenska och klara studier i en svensk skolmiljö.

Det är viktigt att stärka både språk och identitet

Med föreningsarbetet vill vi även hjälpa de romska barnen att stärka sin identitet genom att de får träna och utveckla sitt modersmål. Vi vill alltså inte bara hjälpa barnen med språket utan också stärka den romska kulturen. Vi har bland annat drivit projektet Revitalisering av det romska språket i både teori och praktik, där vi arbetade med barnens språkliga aktivitet genom revitalisering.

De språkliga aktiviteterna delades in i fyra typer: Den första var mottagande, där vi avsåg förståelse av språk som produceras av andra i tal eller skrift. Vi ville även att produktion skulle ingå i både tal och skrift. Syftet var att barnen skulle lära sig interaktion, det vill säga muntligt och skriftligt utbyte mellan två och flera individer. Projektet skulle även innefatta mediering, för att möjliggöra kommunikation mellan individer och grupper som inte kan kommunicera direkt med varandra; den delen var viktig för barn som inte kunde romani.

En läsare skapar nya läsare

Höstterminen 2021 ska Malmö Romska Idécenter genomföra ett läsprojekt där vi vill hjälpa romska barn att ta första steget till läsning. Först och främst kommer barnen att komma i kontakt med det romska alfabetet. Projektledaren kommer läsa för de mindre barnen, och de större barnen och ungdomarna, får läsa själva. Vi kommer sedan att diskutera den text som lästs.

Genom läsningen vill vi bidra till att barnen själva börjar läsa på romani, för vi tror att läsaren skapar läsare.

Vi kommer framför allt att koncentrera oss på sagor, för barnen ska inte bara lära sig läsa utan genom sagan ger vi också näring till fantasin. Detta är viktigt, för utan fantasi kan inget nytt hända. Genom sagan och berättandet ger vi barnen många ord – både vanliga, spännande och nya ord – och deras ordförråd blir bättre. Vi delar också med oss av förmågan att bilda satser och begrepp och av olika sätt att uttrycka sig, och i varje saga ingår att både läsa, skriva, rita och berätta. Vi menar att det är viktigt att romska barn har tillgång till sagor på sitt eget språk. Genom sagor kan de identifiera sig, vilket i sin tur bidrar till att hålla läsintressen vid liv även på romani.

Olika teman utvecklar språket

Under våra projekt försöker vi hela tiden ha olika tema som barnen känner igen och som de kan relatera till. Vi vill att barnen ska bli bekanta med det romska skriftspråket. Vi vill att deras läsning, skrift och språk ska utvecklas på romani, och vi vill att barnen utvecklar sin fantasi och förmågan att lära genom att läsa på romani olika texttyper. Vi vill också väcka barnens inre motivation till läsning samt utveckla barnens förmåga i dialog med andra och deras förmåga att uttrycka tankar samt känslor. På sikt hoppas vi att det romska skriftspråket ska bli naturligt för dessa barn och att barnen självmant kommer att läsa på romani.

Ett jämställdhetsprojekt ledde till en kokbok

Föreningen Malmö Romska Idécenter skapar och visar barnen och medlemmarna en väg. Vi vill ge dem möjlighet att välja den stolta och givande vägen i livet. Vi vill visa att romer också kan klara sig i det svenska samhället, på samma sätt som alla andra medborgare. Ett av de projekt vi har drivit handlade om matlagning. och det bidrog till att vi gav ut den första kokboken i Sverige 2015 på två romska dialekter, lovara och polsk romani, samt svenska. Projektet började som ett jämställdhetsprojekt där lika många män som kvinnor lagade mat. Projektet finansierades av dåvarande Ungdomsstyrelsen (nu Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor), och utgivningen av boken finansierades av Kulturrådet.