Till navigation Till innehåll

Romska högtidsdagar

Läsambassadören Bagir Kwiek om viktiga datum för romer.

27 januari: Förintelsens minnesdag 

Den 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945.

År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 2001 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och dem som stod emot. En dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.

I samband med Förintelsens minnesdag arrangeras manifestationer, seminarier och pedagogiska projekt på många orter runt om i Sverige.

Källa: Forum för levande historia

8 april: Internationella Roma-dagen

Den 8 april är den internationella Romadagen, romernas nationaldag. Dagen har tillkommit för att högtidlighålla den första internationella Roma kongressen i London 1971. Dagen och kongressen markerar en viktig tid i romernas historia, det var då man antog officiellt den romska flaggan och den romska nationalsången Gelem, gelem.

6 maj: Ederlezi (Durdevdan), vårens ankomst

Det är en romsk högtidsdag som firas av de flesta romerna i Balkan oavsett religion och signalerar vårens ankomst. Vårfestivalen "Ederlezi" firar romerna tillsammans med släkt, vänner och grannar med mycket sång, musik, glädje, gemenskap och god mat Denna högtid hyllar återkomsten av våren och är av de flesta ansedd som den viktigaste inom den romska kulturen. Erdelezi är en romsk beteckning för det serbiska firandet av St. Georgs dag den 6 maj.

Ordet Ederlezi kommer från turkiska Hidirellez, namnet på en helg 40 dagar efter vårdagjämningen. Hidirellez betyder att naturen återföds och ses som början av sommaren. Enligt folktron kommer det man önskar denna natt att gå i uppfyllelse, skador kommer att läka och all olycka upphör…

16 maj: Romska motståndsdagen i Auschwitz (Roma Resistance Day)

Motståndsdagen markerar inte bara minnet av den 16 maj, den fungerar också som ett bevis på att ingen någonsin helt och hållet kan bryta ned ett folk till fullständig underkastelse oavsett hur mycket rädsla, våld och mord man använder. De nazistiska koncentrationslägren var utformade för att göra flykt omöjlig och för att krossa blotta tanken på avvikelse. 

Sjutton månader före den natten, på order av Heinrich Himmler, mannen som ansvarade för dödslägren, flyttades det romska folket från många getton över till Auschwitz-Birkenau. Ett speciellt familjeläger, "Zigenarlägret", inrättades där män, kvinnor, barn och äldre bodde tillsammans. Cirka 23 000 romer hölls där och av dem mördades omkring 20 000 i gaskammare, ofta utan att ens vara registrerade. Lägerläkaren var Dr. Josef Mengele, den ökända "Dödens Ängel" och många romska fångar, särskilt barn, användes i fasansfulla pseudo-medicinska experiment.

På den ödesdigra dagen fick romerna i "Zigenarlägret" reda på att lägermyndigheterna planerade att eliminera dem alla. Detta för att göra plats för en annan grupp av fångar som var i bättre form för manuellt arbete än de som hade tillbringat månader och levt under svåra förhållanden i lägret.

Romerna bodde bredvid krematoriet och hade bevittnat många utrotningar. Snarare än att låta sig tyst ledas till gaskammaren kämpade de tillbaka. När soldater kom till lägret möttes de med stenar, järnrör, träpåkar, taggtråd och insmugglade spikar som hade samlats in i kasernerna. Romerna lyckades avvärja den första attacken från 100 tyska soldater som kom tidigt på morgonen, men angriparna omgrupperade och lanserade en blodig offensiv.

Romernas vapen var ingen match för de tyska gevären, men det blev en blodig kamp och tyskarna fick backa. Lägerkommendanten avstod från attacken och drog tillbaka sina män. (Källa: Barsony, Janos. Personlig intervju. Maj 2014).

Under de följande veckorna togs åtgärder för att säkerställa att ett sådant uppror inte kunde hända igen. Tusentals unga romer överfördes till Buchenwald, och i juli flyttades ytterligare tusen till andra läger, många kvinnor skickades till Ravensbrück och man lämnade endast kvar hälften av de ursprungliga 6000 invånarna i Zigenarlägret, mestadels gamla, sjuka och svaga samt barn. Återstoden av romerna mördades och brändes i krematoriets eldar den 2 augusti. Återigen försökte de motstå men deras försök var fruktlösa - alla Zigenarlägrets invånare mördades denna natt.

Källa: Romedia Foundation

24 maj: Kali Sara

Kali Sara är romernas skyddshelgon, som traditionellt förknippas med de tre Mariorna. De anlände enligt legenden omkring år 42 till Camargue, Frankrike, efter Jesu död. De troende och romerna firar henne den 24 maj.

Enligt legenden anlände Kali Sara med Maria Magdalena, Marta, Maria Klopas, och Maria Salome med båt till södra Gallien under de första förföljelserna mot de kristna, omkring år 42.

De hamnade i den ort som numera bär de tre Mariornas namn; Saintes-Maries-de-la-Mer. Sara, som skulle ha varit från övre Egypten, var enligt en del legender Maria Kleofas tjänstekvinna, enligt vissa berättelser tillhörde hon det romska folket, enligt andra kom hon från Etiopien eller Egypten.

2 augusti: Zigenarnatten

Inte ens i Auschwitz fick romerna sitta fängslade med de övriga fångarna utan sattes i ett speciellt läger, det ”Zigenska familjelägret”.

Fram till natten mellan den 2 och 3 augusti hade romernas, trots alla umbäranden, valt att låta sången och musiken föra med sig glädje i sorgen och hopp i hopplösheten. Men den natten tystnade musiken i dödslägret. 3000 romer forslades bort och fick möta döden i nazisternas gaskammare.

Vid befrielsen av lägret den 27 januari fanns inga romska överlevande kvar i lägret. Man vet inte exakt hur många romer som mördades under andra världskriget. Nazisterna förde inte noggrann bok på hur många romer som dödades och därför kan man bara uppskatta antalet offer till cirka 2 milijoner.

Laddar...