Text: Karin Skoglund.

– Tack alla för att ni är här idag, tillsammans kan vi göra allt. Jag har varit med i många lyckade projekt och satsningar, men framgången har inte berott på mig. Tillsammans har vi lyckats med det här uppdraget och väckt människors nyfikenhet på romer och romsk litteratur.

Den romska flaggan hade en självklar plats på vita duken bakom scenen och som bordsflagga. Den uppsluppna stämningen varvades med allvar och koncentrerat lyssnande. Med sin ödmjuka inställning satte Bagir Kwiek tonen för slutseminariet när han betonade styrkan av samarbete romer emellan.

– Vi måste lämna det ofrivilliga utanförskapet och antiziganismen bakom oss i det dammiga skåp där det hör hemma. Vi är alla krigare och vi slåss tillsammans för att ta makten över nationella minoriteters rättigheter. Bilden av oss är inte svart och vit. Vi är fyllda av färger och nyanser. Det finns en bredd av romska röster och alla har vi en historia att berätta.

De inbjudna talarna var romska aktivister – förebilder som Bagir Kwiek har lyft fram som föreläsare och gästkrönikörer på sin blogg. Florida Pavlovska från Malmö berättade om sitt arbete som sagoläsare för romska barn på Oxie bibliotek. Maria Bogeland, resanderom som arbetar i Göteborgs stad talade om sin kamp för att synliggöra resandegruppen.

– Jag vill berätta om ett trauma som inte fått upprättelse som också min far kämpade för när han var i livet. Nu när han inte finns mer måste jag fortsätta hans arbete själv.

Som barn fick hon höra att familjen var valloner – först i vuxen ålder berättade hennes mamma att de var resanderomer. För publiken läste hon ur sin gästkrönika om förlorade minoritetsidentiteter.

Sunita Memetovic, advokat och Nedzmiji Rifati, juridikstuderande berättade om sin nybildade förening ”Roma Justice”.

–Många romer känner inte till sina rättigheter. Det finns ett stort behov av rättslig hjälp för romer och av romer, förklarade Nedzmiji Rifati.

Många romer är analfabeter och behöver hjälp med språket, fortsatte Sunita Memetovic.

– Vår bestämda uppfattning är att den tjänst vi erbjuder är unik och framför allt är den nödvändig. Som försvarare är förtroendet från klienterna jätteviktigt och språk är nyckeln till allt.

Upp på scenen kom Fred Taikon, romsk aktivist, förläggare och författare med en rullväska med böcker.

– Jag ska berätta om hur vi startade ett romskt bokförlag. Vi är det enda romska bokförlaget i Sverige och har funnits i tio år nu och gett ut tjugo böcker.

Förlaget har översatt flera böcker till olika romska varieteter, bland annat två barnböcker om Pettson och katten Findus. Han visade böckerna om ”Barnen i Tanto” för publiken, barnböcker han själv skrivit om sin uppväxt.

– Jag är uppvuxen i Tanto i Stockholm. 1946 flyttade min pappa och hans bröder till Tanto från det romska lägret i Sköndal. Då var jag bara ett år gammal. En gång, efter att ha berättat för mitt barnbarn Rosario om mina minnen från den tiden, sa han: Babo, morfar, skriv en historia till mig. Det var så det började.

Ajten Berlafa var sist ut på programmet av de romska rösterna. Hon läste dikten ”Solen steg ur natten” av den polskromska poeten Papusza.

– Det är ett privilegium att vara här, det är en stor dag idag.

Sakkunniggruppen, som varit ett stöd för Bagir Kwiek i hans arbete blev avtackade på scenen. En av gruppens deltagare Angelina Dimiter Taikon sammanfattade uppdraget.

– Utnämningen av en romsk läsambassadör har varit ett litet steg för samhället, men ett jättekliv för romer.

Tacktalen och applåderna var många – men störst av allt var stoltheten över att en rom fått det viktiga uppdraget att sprida romsk litteratur och kultur.

För musiken stod Mikolai Kwiek.

Läs mer

Romska läsambassadörens dröm blev sann

Om romska läsambassader

Reflektioner kring romska läsambassader på folkbibliotek

Det skrivna ordet bygger broar mellan människor

Sagostunder som sprider glädje hos både barn och vuxna