Till navigation Till innehåll
Svartvitt foto på en svartklädd Dorotea. Man ser henne från midjan och uppåt, hon håller upp ena armen högt i en danspose.Svartvitt foto på en svartklädd Dorotea. Man ser henne från midjan och uppåt, hon håller upp ena armen högt i en danspose.Svartvitt foto på en svartklädd Dorotea. Man ser henne från midjan och uppåt, hon håller upp ena armen högt i en danspose.

Dansaren och koreografen Dorotea Saykaly. Foto: Henrik Stenberg.

Holografiskt dansverk tävlar i Cannes

Dansaren och koreografen Dorotea Saykaly deltar i årets Filmfestival i Cannes, Frankrike. TELOS I av Dorotea och filmregissören Emil Dam Seidel är ett av åtta verk som nominerats till den nya tävlingen Immersive. Vi passade på att ställa några frågor till Dorotea.

Kanadensiskfödda Dorotea Saykaly har tidigare fått projektbidrag av oss för det verk som kom att bli TELOS I. Mellan 2014–2019 var hon ansluten till GöteborgsOperans danskompani, sedan dess har hon arbetat fristående och internationellt. 

Hej! Vill du berätta om verket TELOS I?

TELOS I erbjuder publiken en gränsöverskridande fysisk upplevelse. Verket blandar dans och visuell konst med film och holografisk projicering för att utforska teman som mänsklig existens och digitalt medvetande. I ett mytiskt landskap i den digitala tidsåldern tar TELOS I med tittarna på en resa genom ett holografiskt landskap. Verket bjuder in till en berättelse som suddar ut gränsen mellan det materiella och immateriella utan användning av headset, tekniska verktyg eller visuella effekter.

I detta fiktiva verk finner en artificiell intelligens, skapad för att hjälpa mänskligheten, sig själv i ett okänt tomrum efter människans utdöende. Förlorad i sin obegränsade kapacitet att lagra, bearbeta och föreställa sig data, söker AI:n efter sina frånvarande skapare i jakten på ett nytt syfte. Ett kall formas och behovet av att sträcka sig bortom sin digitala existens blir en nödvändighet.

Medan en bild uttrycker tusen ord, uttrycker den dansande kroppen tusen tankar, minnen, önskningar och visioner på en gång. Vi ville att människor skulle kliva in i verket och omedelbart tro på kroppens ”magi”. Så vi skapade TELOS I kring en vintage-analog illusion, som öppnar upp för en direkt, ofiltrerad och omfamnande upplevelse. Att arbeta med kroppen som ämne och kärl för berättelsen hjälpte oss att möjliggöra för tittaren att känna empati genom sin kropp, utan dömande tankar.

Hur visas verket under Filmfestivalen i Cannes?

TELOS I ställs ut nu på Cineum Cannes fram till den 24 maj. Verket har ett eget utrymme så att tittarna kan gå in och ut ur upplevelsen.

Svartvitt fotografi på Dorotea Saykaly och Emil Dam Seidel. Båda sitter och Emil håller sina armar om Dorotea.

Verket är gjort tillsammans med den danska filmregissören Emil Dam Seidel. Hur började ert samarbete?

– Emil och jag är livs-, konst- och arbetskamrater. Vi har samarbetat sedan 2019, TELOS I var en av våra första idéer. Emil hade redan sin vision om holografisk projicering efter att ha sett DOUBLE BLINDED, en duett jag skapade för den lilla scenen på GöteborgsOperans Danskompani. Det verket utforskade en fiktiv värld och ställde frågan ”vad händer om vi skapar beröring artificiellt?”. Utifrån en sci-fi-berättelse blev det naturligt att undersöka den digitala kroppen mer ingående och från olika vinklar.

Idén till verket skapades under covid-19-pandemin som kom med en digital omställning, kommer du att fortsätta arbeta digitalt?

– Jag har arbetat tvärvetenskapligt i det som jag och Emil kallar ”rörlig konst”. Jag kan se mig själv fortsätta att inkludera det digitala mediet i framtida verk om det gynnar berättelsen och verket. Det behöver vara en naturlig del av berättelsen och utgöra en viktig del för verkets helhet.

Upplever du någon skillnad mellan fysiska och digitala föreställningar?

– Kroppen i sin råa form är imponerande, mystisk, förförisk och jag vill utforska den fullt ut. Med TELOS I var det viktigt för mig och Emil att hålla det filmade dansmaterialet orört och utan specialeffekter eftersom vi ville att publiken skulle förälska sig i kroppens magi.

Du har bott och arbetat professionellt i Sverige sedan 2014, arbetar du också med yrkesverksamma i Kanada?

– Ja, det gör jag! Det är viktigt för mig att behålla en stark koppling till Kanada och Montreal, som är min hemstad. Nyligen arbetade jag med Montreals skola för samtida dans (EDCM) för att återskapa BLACK MOON, ett verk jag gjorde för dansensemblen Ballet Edmonton 2023. Verket nominerades till danspriset Sadler’s Well Rose Prize och var med bland de topp sju i världen. Jag är stolt över att vara en Québécois/kanadensisk konstnär med blandad bakgrund och bo utomlands. Medan jag fortsätter att utveckla mina kanadensiska samarbeten, är jag också aktiv i Europa och Skandinavien. Utöver att uppträdda i mina egna verk samarbetar jag även med andra koreografer som Sidi Larbi Cherkaoui.

Vad betydde projektbidraget från oss för TELOS I?

– Det gav oss möjligheten att förverkliga TELOS I. Stödet gav oss utrymme att verkligen undersöka och experimentera med hur de olika medierna vi använde – dans, film och holografisk projicering – kunde interagera och sammansmälta för att skapa en omfamnande upplevelse för tittaren.

Vad blir ditt nästa projekt?

– Direkt efter Filmfestivalen i Cannes ska jag till Dansbiennalen i Venedig. Som en av två utvalda koreografer deltar jag i biennalens utbildning- och mentorskapsprogram. Mentorskapet leds av koreografen Wayne McGregor och erbjuder utrymmet att utveckla ett nytt verk tillsammans med Emil Dam Seidel, LETHE: A Search for the Waters of Oblivion. Programmet ger mig även möjligheten att dyka djupare ner i min praktik som koreograf. Emil och jag kommer under biennalen också att leta efter andra arenor och festivaler för att turnera med TELOS I.

Vinnaren av tävlingen Immersive kommer att utses torsdagen den 23 maj.

Läs mer

Filmfestivalen i Cannes, Immersive

Kontakt

Matilda Ekström

Laddar...