Ur ett nordiskt perspektiv var vi inte tidiga. Norge som under kriget haft sin exilregering i Storbritannien skapade sitt kulturråd direkt från det engelska originalet och startade sin verksamhet redan 1965. Det är alltid spännande att gå tillbaka i läggen, till kulturutredningar och betänkanden från olika tider, som lagts fram till riksdag och regering. Tiden är alltid ny och samhället förändrat men ändå slås jag av att kulturpolitiken ändå kretsar kring samma frågor och ofta har liknande svar.

• Hur kan konsten och litteraturen vara fri?
• I vilken mån är kultur, kulturarv och läsning en del av välfärden? 
• Hur kan samspelet mellan kommun, region och stat förbättras? 
• Hur säkras relationen mellan kultur, folkbildning och demokrati?

Nyligen möttes kulturråden från Norden, Baltikum, Storbritannien och Irland för att diskutera gemensamma frågor och utbyta erfarenheter. Kulturens finansiering var ett självklart ämne och det är alltid intressant att reflektera kring hur förutsättningarna, den geografiska närheten till trots, både liknar och skiljer sig åt.,. I de här länderna finns en lång tradition av offentligt finansierad kultur även om roller, ansvar och samspel mellan olika offentliga nivåer skiljer sig åt. Det gäller även hur regeringens styrning av kulturråden ser ut, i vilken mån kulturråden är rådgivande till regeringen och hur strategier för inriktning på kommande utvecklingsområden, arbetas fram.

I flera länder är intäkter från nationella lotterier en väsentlig del av den statliga kulturbudgeten. Det är ett bra tillskott när lotterierna går bra men oroande när intäkterna dalar. Privata fonder som stödjer kulturverksamhet och kulturprojekt gör stor skillnad för kulturlivet och dess utveckling, även i de länder som har de största offentliga kulturbudgetarna. I England stimuleras inte bara filmindustrin utan hela den kreativa sektorn genom skattelättnader som sägs boosta en mer hållbar finansiering av inte bara de största aktörerna utan även mellanstora och mindre aktörer. Bara du har en bra revisor.

Att läget är tufft för kulturverksamheter runt om i landet är ett återkommande tema i de flesta samtal och möten jag deltar i. Att befintliga resurser inte räcker till är väl känt. Så vilka vägar kan beträdas för framtiden? I veckan går årets Folk och kultur av stapeln och mängder av samtal och seminarier kommer att hållas. Jag hoppas att många nya idéer kommer fram och att konstens och kulturens bidrag till samhället får ta plats och synas för en bredare allmänhet.

Kajsa Ravin
Generaldirektör Kulturrådet