Låt oss först klargöra att det just nu finns två olika regeringsuppdrag som skapar en del förvirring i den pågående debatten. Vårt uppdrag är att skapa läslistor för skolan. Samtidigt har professor Lars Trädgårdh fått regeringens uppdrag att planera en svensk kulturkanon.

Läslistor

Skolverket och Kulturrådet ska ta fram läslistor med olika typer av litteratur, bland annat svenska och internationella klassiker. Läslistorna ska vara uppdelade utifrån skolform och fungera som stöd för förskollärare och lärare i skolväsendet när de väljer litteratur för sin undervisning. Vi ska inhämta kunskaper och erfarenheter från Läsrådet och från en fristående referensgrupp bestående av personer med såväl litterär som utbildningspedagogisk kompetens. Skolverket är samordnande myndighet. Så lyder uppdraget som Kulturrådet och Skolverket fick i sina respektive regleringsbrev strax före jul.

Vad elever läser är relaterat till en rad faktorer, inte minst elevens individuella förutsättningar och behov. Även om läslistor skulle införlivas i läroplaner är det inte en garanti för att alla elever läser samma böcker. Vad normeringen föreskriver och vad som sker i verkligheten är ofta två olika saker som Skolinspektionen tidigare har konstaterat. Det är andra faktorer som bestämmer vad som sker i undervisningen, exempelvis lärarens kompetens och intresse, tillgång på böcker (som klassuppsättningar) och tid. Det behövs även tillgång till välfungerande skolbibliotek och kunskap om anpassade medier för barn med särskilda behov. 

Vi ser gärna att alla elever får tillgång till god litteratur. Läslistorna ska vara ett stöd, förslag på böcker man kan läsa med eleverna. Men då krävs utbildade lärare, skolbibliotek och böcker också. Vi drar nu omgående i gång arbetet med läslistorna!

Uppdraget ska delredovisas senast den 4 juni 2024. Uppdraget ska sedan redovisas gemensamt till Regeringskansliet den 4 december 2024. Redovisningen ska innehålla färdiga läslistor. Uppdraget ska därefter, vid behov, redovisas gemensamt årligen med uppdaterade läslistor.

En svensk kulturkanon

Planerna på en svensk kulturkanon ska ledas av professor Lars Trädgårdh. Ett par dagar före jul presenterades han av kulturministern och Tidö-partierna vid en pressträff. Lars Trädgårdh har arbetat med frågor som nationell identitet, historia och kultur. Han ska leda en kommitté som ska bestämma vilka konst- och kulturområden som ska ingå i en svensk kulturkanon och tillsätta fyra expertgrupper under våren. Om litteraturen ingår i denna kulturkanon är ännu inte bestämt.

Regeringens lässatsning

Regeringen har redan tidigare aviserat en satsning på barns och ungas läsning. Två miljarder kronor under tre år avsätts till olika stödinsatser för läsning i skolor, bland annat bemannade skolbibliotek. Inom ramen för satsningen kommer Skolverket att erbjuda kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivutveckling för förskolan, förskoleklass och lågstadiet. Där ingår att stärka den tidiga läsundervisningen och öka kunskapen om högläsning, textsamtal och språkutveckling. Skolverket ska också skicka en tryckt publikation till alla lågstadieskolor. Publikationen ska lyfta läsundervisning på vetenskaplig grund, med särskilt fokus på flerspråkiga elever. Vidare delas statsbidrag ut för inköp av vissa läromedel.

Kulturrådet har i regleringsbrevet fått 40 miljoner kronor årligen 2024-2026 för folkbibliotekens läsfrämjande med fokus på barn och unga.

Vi är positiva till regeringens historiska lässatsning och välkomnar uppdraget som tillsammans med medel till böcker och bemannade skolbibliotek kan stärka barns och ungas läsning!

Kajsa Ravin, generaldirektör Kulturrådet
Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket