I direktsändning från olika delar av landet möter vi panelen som delar med sig av det nationella, regionala och lokala perspektivet.

En tydlig tendens är att pandemin har visat hur stort behovet av konst och kultur är. Att sektorn drabbats hårt har gett avtryck.

– Nya aktörer som vill jobba med kultur tar kontakt med oss, de ser kulturen som ett fördjupat arbetssätt för att bygga en hållbar stad. Det kan till exempel handla om näringslivet som efterfrågar mer kvalitativ konst i det offentliga rummet, berättar Pernilla Conde Hellman, kulturdirektör i Malmö stad.

– Mycket som var omöjligt visade sig vara möjligt. Det går att snabbt ställa om för att stödja de sköraste i det kulturella ekosystemet. Det finns många som vill betala för en digital konsert. Vi får syn på hur viktig den levande konsten är i våra liv, menar Katti Hoflin, kulturchef i Västra Götaland.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör för Tillväxtverket, lyfter fram kulturen som en viktig katalysator för att få igång samhället igen efter krisen.

– I Sverige ligger vi långt fram bland OECD-länderna när det gäller digital mognad och innovationsförmåga, vilket inte minst avspeglas i de kulturella och kreativa näringarna.

Mitt i ett paradigmskifte

Gunilla Nordlöf menat att det är viktigt att fånga upp de erfarenheter som företagen har skaffat sig under krisen om hur verksamheter kan förändras på kort tid för att möta en ny verklighet. Hon vill se långsiktiga stödformer framöver vad gäller finansiering men också för att skaffa kunskap och stärka nätverksbyggande.

– Vi kommer att vakna upp till en delvis ny värld, våra ändrade beteenden och värderingar kommer att ha en stor betydelse när vi går vidare efter krisen. Förmågan till digital omställning och att utveckla nya hållbara affärsmodeller är avgörande för hur företagen klarar framtiden.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin vill se en utveckling även inom systemen för att fördela medel till den offentligt finansierade kulturen.

– Vi behöver bidragsstrukturer som inte är för rigida.

Pernilla Conde Hellman lyfter fram ledarskap som en avgörande faktor för att lyckas med omställningen. Hon konstaterar att det krävs mod och innovationskraft.

– Det var sent på jorden för oss Homo sapiens redan före pandemin, reflekterar Katti Hoflin. Vi hade klimatkris, globalisering och polarisering. Nu blir lärdomarna början på ett paradigmskifte mot ett innovativt, kreativ och rörligt samhälle där kulturen står högt på den politiska agendan, summerar hon.

Förändrade beteenden kräver nya arbetssätt

Alla delar av kultursektorn har inte mött en nedgång under pandemin. Riktigt bra har det gått för vårt absolut största museum som aldrig besöks av så många som under corona-sommaren 2020 – det svenska natur- och kulturlandskapet. 450 000 kvadratkilometer utställningsyta, fri entré och fullt av upplevelser och kunskap. Även många arbetslivsmuseer och hembygdsgårdar vittnar om stort intresse och många besökare. Ett intresse som kan hålla i sig över tid, berättar Lars Amréus, riksantikvarie på Riksantikvarieämbetet.

– Hur förvaltar vi det? Det ställer nya krav på information, skyltning och underhåll av besöksmål ute i landskapet. Kan vi göra mer tillsammans? Kultur, regional utveckling och den ideella sektorns betydelse är områden som vi kanske inte har utforskat tillräckligt, säger Lars Amréus.

– Plötsligt hamnade vi i tv-branschen allihop, reflekterar Joakim Sandberg, kulturchef i Västerbotten.

Han spinner vidare kring förändrade beteenden som kräver nya arbetssätt.

– Det är lätt att sätta upp en kamera och streama nästan vad som helst. Det väcker frågan om tillgänglighet och om hur publiken ska ta till sig det nya streaminglandskapet. Långsiktig lagring? Vad innebär det att vara ansvarig utgivare för en chatt? Upphovsrätt? Vi måste vara beredda att arbeta på nya sätt.

Gunilla Nordlöf pekar på kompetensförsörjning genom livslångt lärande som en annan framgångsfaktor. Liksom på vikten av att möta nya beteenden och värderingar med nyfikenhet och gemensamt engagemang över politikområden och sektorer.

Läs mer

Magdalena Moreno, chef IFACCA:
”Vi riskerar att förlora kulturell mångfald och konstnärlig frihet”